Giftiga djur har vi inte särskilt många av i Sverige. Men de finns bland oss och de kan orsaka stort obehag om man råkar ut för dem. Det slemmiga långsnöret som finns på Västkusten är Sveriges giftigaste djur – och världens längsta!

Fjärsingen tillhör de abborreartade fiskarna. Kroppen är hoptryckt och långsmal och den kan bli 53 centimeter lång. Färgen kan variera från grön till gröngul och brun, ofta med blå till svarta tecken, och den har två ryggfenor varav den främre har giftiga taggar. Den har även en giftig tagg på gälarna. 

Fjärsingen, som också brukar kallas ”havets huggorm”, kamouflerar sig gärna i sanden och det är inte ovanligt att badande råkar trampa på den. Giftet är inte dödligt, men kan orsaka svåra smärtor. En som vittnat om det är livräddaren Pontus Karlsson, som intervjuades
i Expressen för ett par år sedan. När han på Falsterbonäset skulle forsla bort en död mås i vattenbrynet kände han plötsligt ett stick i foten. Han beskrev det som att bli stucken av ett antal getingar, med en smärta som strålade upp i benet. Som livräddare vid sydkusten hade han dock utbildning i hur fjärsingstick bäst tas om hand, och han berättar i artikeln att man ska sätta ner foten i så varmt vatten man klarar av  –  gärna så hett som 40–45 grader. Då bryts mycket av giftet ner, eftersom det koagulerar i värme. 

Månader av återhämtning

Eftersom styrkan på giftet varierar hos olika fjärsingar kan det dock bli betydligt allvarligare om man har otur, berättar Henrik Carl, fiskspecialist vid Naturhistoriska museet:

– Den har ett gift som består av flera olika giftämnen. Något kan göra ont, något kan orsaka förlamning. I de flesta fall svullnar man upp och det gör ont, och kan sitta i länge om man inte får behandling. Ett stick från en vanlig fjärsing kan ta månader att hämta sig från.

Fjärsingen är inte det enda giftiga djuret i Sverige. I havet finns ett antal maneter som kan orsaka mer eller mindre kraftiga reaktioner. Maneterna, som tillhör nässeldjuren, är försedda med små blåsor, så kallade nässelceller, som sitter på dess tentakler (trådar). Vid beröring sker giftutsläpp från cellerna genom en liten hullingförsedd tråd som fastnar i huden. 

Bland de maneter som har tillräckligt kraftiga nässelceller för att brännas finns röd och blå brännmanet, samt kompassmanet. Dessa förekommer längs Västkusten till Skåne. Symtomen är främst lokala, men i enstaka fall kan klåda uppstå även på andra ställen på kroppen. 

Giftigast av alla

I havet finns också Sveriges allra giftigaste djur, långsnöret, som är en sorts slemmask. Långsnöret kan bli upp till 50 meter lång vilket gör den till världens längsta djur. Dess gift är framför allt farligt för insekter och vissa kräftdjur, men om en människa skulle hålla i en slemmask kan händerna domna och man kan uppleva stickningar
i huden. I Sverige finns den framför allt längs Bohuskusten där den lever på havsbotten på tio meters djup och neråt.

Ett gram av giftet kan döda en miljard kackerlackor, sa Ulf Göransson, professor vid Uppsala universitet i en intervju med Göteborgs-Posten. Forskare tror att man kan dra nytta av långsnörets gift. Till exempel som bekämpningsmedel mot insekter inom jordbruket.

Ringlande fara

Giftiga djur finns även på land och främst tänker vi då kanske på huggormen. Årligen vårdas mellan 250 och 300 personer på sjukhus till följd av huggormsbett och av dem får 20–30 procent måttliga till allvarliga symtom. Reaktionen efter ett bett varierar kraftigt, beroende på vilken mängd gift som sprutats in, och i ungefär en fjärdedel av fallen uppstår inga symtom alls. 

Om en huggorm injicerar gift vid bettet orsakar det i de flesta fall smärta och senare en blåaktig svullnad runt bettet. Svullnaden och missfärgningen kan spridas och omfatta hela den bitna kroppsdelen och också delar av bålen. I allvarliga fall kan man drabbas av yrsel, illamående och kräkningar, diarré, buksmärtor, andningssvårigheter, blodtrycksfall, hjärtpåverkan och sänkt medvetandegrad.  Vanligen går svullnaden ner inom ett par veckor men det finns fall där besvären kvarstår eller återkommer. 

Håriga larver

I Sverige finns även några fjärilsarter där de håriga larverna kan orsaka besvär hos människor. Vid kontakt kan håret tränga in i hud och slemhinnor och orsaka lokal inflammation. De vanligaste symtomen är en stickande känsla, med rodnad, svullnad och ibland även blåsor som utvecklas inom några timmar och kan kvarstå i upp till en vecka. De larver som kan orsaka hudbesvär är gräsulven och björkspinnaren, båda vanligt förekommande i hela landet – och den mer sällsynta tallprocessionsspinnaren.

Bi- och getingstick ger som regel lokala reaktioner och symtomen brukar vara en brännande smärta, svullnad och rodnad samt klåda på stickstället. Det är sällan man reagerar kraftigare än så men det förekommer också allergiska reaktioner. Då kan man reagera med illamående, matthet, svullnad i ansiktet och andningsbesvär och behöva uppsöka läkare. Samma sak gäller om man blir stucken på halsen, eller i ansiktet, så att munhålan och svalget täpps igen. 

Bitte Assarmo