Linjeskeppet Riksens Ständer förliste 1780 i kriget mot Ryssland. Nu bygger medlemmarna i en förening tre ekspant i naturlig storlek med hjälp av originalritningar från 1766. Ekspanten åskådliggör de metoder som användes på 1700-talet.

Varvshistoriska föreningen i Karlskrona vill hålla stadens skeppsbyggartraditioner levande för kommande generationer. Hans Hedman är före detta sjöofficer och varvschef för Kockums i Karlskrona och Malmö och är nu kommunikatör för föreningen. Han berättar att en av initiativtagarna var konteramiral Sten Swedlund. Nu finns det föreningar i alla städer som har haft varv, oberoende om det har byggts militära eller civila fartyg.  

– Vi valde att använda Riksens Ständer som förebild till vårt projekt eftersom det är de enda skalenliga ritningar som vi har hittat, säger Hans Hedman.

Spantritningen är daterad den 22 april 1766 och gjord av Gilbert Sheldon som var verksam i Karlskrona. Ritningen är den mest väldokumenterade och detaljrika ritning som finns från tidsepoken.

Hittills har föreningen byggt två och ett halvt ekspant på Saltövarv i Karlskrona. Vad som återstår är ett halvt spant samt att lägga en bordläggning av ek på utsidan och att klä spanten på insidan med ek, så kallad garnering. 

Krumma ekar är nödvändiga

Att få tag i ek till spanten är inte lätt eftersom de ekarna som kan användas ska vara krumväxta, då är de några hundra år gamla och får inte fällas idag. Föreningen har dock fått hjälp av Karlskrona kommun och många av de gamla gårdarna kring Karlskrona, bland andra, Agerums gård. 

Från Visingsö har föreningen fått ett tiotal ekar.  För ett helt linjeskepp gick det åt 1 500 ekar och för spanten som nu byggs behövs cirka 150 ekar.

Eken var under århundraden Kronans egendom. Att hugga ner en ek var ett brott som kunde bestraffas med döden. Det fanns perioder då den svenska eken inte räckte till för flottans behov, då importerade man från Pommern. Kronans ekar på Visingsö i Vättern kom aldrig till användning eftersom segelfartygens era var förbi när träden var så gamla att de kunde användas.

– När allt är klart år 2021 blir ekspanten 10 gånger 12 meter. De ska placeras på den gamla slipern vid Vasaskjulet på Lindholmen, säger Hans Hedman som berättar att det handlar om åtskilliga timmar som frivilliga har lagt ner. 

– Vi vill med utvalda arbetsmoment visa på byggmetoder och verktyg som användes. I övrigt har vi fått använda dagens metoder för att få ihop projektet till en rimlig kostnad. De som jobbar frivilligt med projektet har hittills lagt ner cirka 2 500 timmar.

En berättelse lever vidare

– Vi som bygger ekspanten får en förståelse för hur hårt arbetet var på Lindholmens varv på 1700-talet. De cirka 3 000 varvsarbetarna lyckades på tre och ett halvt år bygga tio linjeskepp och tio fregatter under ledning av Henric af Chapman. 

I projektet ingår det även att visa skillnaden mellan Sheldons och af Chapmans linjeskepp. Vi jämför skeppens olika spantrutor och kan då se skillnaden på skrovformen för respektive skeppsbyggare vilket sedan ledde till skeppens olika uppträdande i havet.

– Det är viktigt att att berätta historien om varvsstaden Karlskrona för dagens unga.  Det är också viktigt att förstå att internationaliseringen inte är något nytt utan fenomenet fanns redan på 1700-talet, då svenskan var det minst talade språket i Karlskrona.

– Kung Gustaf III och hans flottas insatser under kriget mot Ryssland 1788  1790 var viktiga för Sveriges framtid. Kriget slutade oavgjort, men svenska flottans seger vid Svensksund, tack vare att vinden kantrade, var livsviktig för att behålla landets dåvarande gränser och suveränitet, avslutar Hans Hedman.

Dan Jansson