Tycker du det är kallt när temperaturen börjar krypa ner mot femton minusgrader? Då skulle du veta hur folk har det i sibiriska Ojmjakon. Där är medeltemperaturen i januari nära minus 50 grader, och den har sjunkit så lågt som minus 71. Det är köldrekordet för en permanent bosättning.

Den korta sommaren kan dock vara riktigt behaglig, värmerekordet är 34,6 grader. Det innebär en skillnad på över 100 grader jämfört med värsta köldknäppen.

Ojmjakon ligger i den ryska delrepubliken Sacha, som tidigare hette Jakutien.  Det är världens största subnationella enhet och är sju gånger större än Sverige, med tre tidszoner. Befolkningen är dock blygsam, strax under en miljon människor bor här. Många tillhör sachafolket, eller jakuterna som de också kallas. Det är en folkgrupp av turkiskt-mongoliskt ursprung, som tog sig hit från Central­asien under medeltiden. De underkuvade då de jägar- och samlarfolk som fanns på platsen. Under 1600-talet trängde så ryssarna fram i området. 1632 grundades staden Jakutsk, vilken i dag är delrepublikens största. 

Under 1800-talet tvångsförvisade tsaren många religiösa grupper till Sacha vilka startade upp lantbruk i delrepublikens södra delar. Kanske var det nödvändigt med stark andlig övertygelse för att stå ut i det bistra klimatet. 

Förutom blygsamt lantbruk gav pälshandeln samt gruvdriften inkomster åt regionen. Under Sovjettiden byggdes så flera arbetsläger upp, som en del i den ökända Gulagarkipelagen. De flesta fångar blev inte långlivade i de hårda förhållandena.

”Vatten som inte fryser”

Ojmjakon har i dag runt 500 invånare, men har tidigare haft en befolkning på 2 500. Det var ursprungligen en plats där renskötare gav vatten till sina djur från en varm källa. Ojmjakon betyder just ”vatten som inte fryser” på jakutiska. De flesta människor var en gång nomader, men en så flyktig tillvaro uppskattades inte av Sovjetregimen, som beordrade dem att bosätta sig permanent på platsen. Många är dock än i dag beroende av rennäringen.

Termometer gick sönder

Att Sibirien är kallt, riktigt kallt, är allmänt känt. Vad som gör Ojmjakon till ett extremfall är att byn ligger inklämd i en dalgång mellan två bergskedjor. Detta gör att den kalla luften samlas där. Dessutom ligger Ojmjakon ganska högt, 740 meter över havet. Slutligen hindrar det mäktiga högtryck som alltid bildas över Sibirien varmare luft att tränga in väster ifrån under vintern. Temperaturer ner mot minus 60 grader noteras i princip varje vinter, men det är sällsynt att det kryper ner mot 70. För några år sedan sattes en digital termometer upp på samhällets torg. Den hann visa 62 minusgrader innan den gick sönder …

De relativt höga sommartemperaturerna beror i sin tur på att östra Sibirien har världens mest extrema inlandsklimat.

Ojmjakon ligger egentligen inte jättelångt norrut, faktiskt i höjd med Umeå. Ändå är det minusgrader som gäller från september till maj.

Att leva i sträng kyla som den i Ojmjakon kräver sin man, eller kvinna för den delen. Att starta bilar är alltid något av ett lotteri, emellanåt låter folk dem vara igång hela dagen. Strikta regler mot tomgångskörning skulle förmodligen vara kontraproduktiva. Lastbilschaufförer ses ibland tända eldar under sina motorer.

Glasögon fryser fast

Vid begravningar är den frysta jorden ett problem, ofta tvingas man elda i dagar för att mjuka upp den. Tjälen är 250 meter djup! Vidare fryser glasögon fast i ansiktet och att tappa en vante kan innebära förfrysningsskador på nolltid.

De vanligaste yrkena i Ojmjakon är jägare, fiskare och renskötare. Renkött och fisk utgör basfödan, resten måste i princip flygas in. Hästarna är ett kapitel för sig. De lever ute året om, och borstas regelbundet med grova metallborstar för att få bort eventuella iskockor. Dylika försämrar isoleringen och kan snabbt leda till döden.

Kall hälsning till Di Caprio

De flesta hushåll i Ojmjakon använder kol och ved för att värma sina bostäder. Elnätet är inte pålitligt – det kollapsar ofta vid de frekventa köldknäpparna. Ingen vågar gå till sängs utan stora lager ved i huset.

För några år sedan rönte Ojmjakon uppmärksamhet när miljöaktivisten och skådespelaren Leonardo di Caprios miljöstiftelse publicerade en dokumentär om samhället. I denna kopplas lägre vintertemperaturer i Sibirien till klimatförändringar. Något som inte uppskattades i Ojmjakon, där en grupp ungdomar kontrade med ett videoklipp där de utför ”ishinksutmaningen”. De hällde vatten över sig själva mitt i smällkalla vintern och hälsade: ”Tack Leo för att du tänker på oss. Oroa dig inte, vi mår bra. Kom och besök oss, vi kan dela med oss av en hink iskallt vatten”.

Björn Schüberg