Kriget gjorde ett magplask i Ramsele

Blackburn Skua Mk II nödlandade i Faxälven vid Ramsele den 22 september 1940. Flygplanskraschen väckte stor uppmärksamhet i byn och många följde bärgningsarbetet från den gamla träbron.

Det är den 22 september 1940, ett halvår efter den tyska ockupationen av Norge. Utanför den norska kusten ligger det brittiska hangarfartyget HMS Furious, som bara två dagar tidigare hade lämnat flottbasen i Scapa Flow. Ombord är Fleet Air Arm 801 Squadron, utrustad med Blackburn Skua Mk II, ett enmotorigt lätt bombplan och attackflygplan med två mans besättning.

Tiden är 04:13 på morgonen när Skua L 2942 tillsammans med fem andra flygplan av samma typ lyfter från fartygsdäcket för att attackera tyska lastfartyg i hamnen i tyskockuperade Trondheim. Efter attacken, som genomfördes under mycket dåliga väderförhållanden, försökte besättningen hitta tillbaka till hangarfartyget. I tjock dimma och brist på lätt igenkännbara landmärken misslyckas besättningen, som består av piloten löjtnant Bernhard Wigginson och hans navigatör korpral Kenneth King, att hitta HMS Furious. 

Desperat försöker de fastställa sitt läge samtidigt som bränslet är på upphällningen. Slutligen tas ett beslut att vända österut i en ansats att göra en nödlandning. Efter cirka en timmes flygtid upptäcker besättningen genom en glugg i molnen en älv, omgiven av höga skogsåsar. Det finns inga andra alternativ än att kraschlanda i älvfåran. 

Stor uppståndelse

Samtidigt upphör motorn att fungera eftersom bränslet är slut. I en kaskad av vatten slår flygplanet ner, bromsas upp och kommer snart att vila på den långgrunda bottnen av älven, utan nämnvärd skada på vare sig flygplanet eller besättningen. Platsen är en krök av Faxälven, nära det lilla samhället Ramsele, halvvägs till Bottenviken och 120 mil från norska gränsen. 

Ett ögonvittne berättade om nödlandningen: 

”Flygplanet kom över Ramsele med ett spottande ljud och cirklade runt kullarna som omger byn när motorn plötsligt stannade och allt blev väldigt tyst. Flygplanet slog ner i vattnet med en väldig duns.”

 Efter nödlandningen drev Skuan mot en träbro som spände över floden och fastnade. Bron blev mycket snart full av människor som hade bevittnat händelseförloppet. Besättningen lossade sina remmar och piloten försökte komma åt kulsprutan. De två besättningsmännen simmade och vadade i land. 

De antog att de fortfarande var på fientligt territorium, särskilt som de saknade kartor som täckte Sverige. Den lokala skomakaren var ett av ögonvittnena på bron. Han försökte berätta för besättningen att de var i Sverige, men de verkade inte tro honom. De övertygades först när hustrun till den lokale kyrkoherden kom springande till stranden och skrek på engelska: ”Ni är i Sverige!” Hon hade varit missionär i Indien och talade flytande engelska. 

Komplicerad bärgning

Besättningen på den nödlandade Blackburn Skua var löjtnant Bernard Wigginson och korpral Kenneth King, som här flankerar en svensk hemvärnsman. Efter haveriet internerades besättningen i Främby.

Skua L 2942, som damp ner i Faxälven, var det första allierade flygplanet att göra en nödlandning på svenskt territorium under andra världskriget. Det kom att följas bara några timmar senare av ett annat flygplan från Fleet Air Arm och som också villat bort sig i det dåliga vädret. Det var en Fairey Swordfish från 825 Squadron som kraschlandade nära sjön Krycktjärn i östra Jämtland, nära norska gränsen. Besättningen överlevde, men flygplanet blev skrot.

Omedelbart efter nödlandningen i Ramsele gjordes försök att bärga flygplanet. Bärgningen var mycket svår eftersom vattnet tryckte fast Skuan mot bron. Till slut lyckades det, bland annat med hjälp av en stubbrytare. För att få flygplanet upp på torra land, användes sjunktimmer. Stockarna var hala som tvål och fungerade bra som slip.

Det blev uppenbart att flygplanet var mer eller mindre intakt. Propellern hade tagits bort redan i vattnet. Hela operationen observerades nu av fler och fler människor på bron, vilka på detta sätt fick en unik glimt av kriget. 

Efter den lyckade landning på älven blev besättningen omhändertagen av den lokale kyrkoherden, vars namn var Himmelstrand. Ett nog så passande namn för britterna! Fallskärmar, uniformspersedlar och annat av tyg hängdes i prästgårdens vind för att torka. Löjtnant Wigginson och korpral King förhördes därefter av polisen och skickades senare till Främby interneringsläger i Dalarna, varifrån de blev repatrierade i december 1940. 

 Efter att flygplanet tagits i land bevakades det av polisen och undersöktes strax därpå av officerare från den närbelägna flygflottiljen på Frösön. Skuan transporterades sedan till Flygvapnets centrala verkstäder på Malmen utanför Linköping för en mer grundlig inspektion. Flygplanet såldes 1945 som skrot.

 

Text: Lennart Berns
Foto: Svensk Flyghistorisk Förenings arkiv

Comments are closed