Kruskalaset har alltså inget att göra med kruska utan det är snarast fråga om motsatsen. Det är ett kalas på ”krus”, ett ord som betyder kaka på jämtska. Oftast tänker man på småkakor när man hör ordet, men det har mer och mer kommit att betyda kaffebröd över huvud taget. Kakorna, ”krusa”, kan numera vara både hårda och mjuka. Man kan spekulera i möjligheten att ordet ”krus” har samma ursprung som ”krusu” (brokig, mönstrad). Som exempel kan man då nämna ”krusevåntan”, mönsterstickade vantar. Rimligtvis kan det inte vara fråga om släktskap med ordet ”kruskut”, som betyder ruggigt, dåligt (väder).

Över 200 besökare

Efter denna lilla språkliga utvidgning är det kanske lämpligt att återvända till de fullastade borden. I Månsåsens bygdegård, i Åre kommun, där man arrangerar sitt kruskalas redan i mars, kunde man 2015 duka fram inte mindre än 79 sorter. 

På borden trängdes ”bonnkrusa, rullråna, kolagrottan, kanelkrokan, havreflarna, minttoppan med rosn’munnan” och alla andra sorter. 46 olika personer hjälpte till att baka kakor, som sedan åts upp av 213 betalande besökare.

Kruskalaset i Böle-Hoo bygdegård i trakten av Hammarstrand är ett av de kruskalas som brukar besökas av lokalpressen. I drygt 15 år har man där dukat fram kakor och kaffe till betalande besökare. Det brukar finnas omkring 70 olika sorter av kakor på borden. 2015 kunde lokaltidningen berätta att det hade gått åt runt 7 000 kakor och 120 liter kaffe för att bespisa 350 besökare. Konsumtionen av kakor fördelas naturligtvis inte jämnt på besökarna. Enligt uppgift innehas rekordet av en Hammarstrandsbo som lyckades äta 105 kakor, vilket förefaller vara en prestation så god som någon. Under några år har man förgyllt arrangemanget med att ha OS- och VM-guldmedaljören Ida Ingemarsdotter som starter för rusningen mot borden.

Lokal berömdhet

Kruskalaset i Utrikes Hammerdal förtjänar också att nämnas i sammanhanget. Kruskalaset äger rum i hembygdsgården varje år i juli. Experterna framhåller att goda kakor till kruskalaset ska bakas på smör. Bland alla rullrån, gorån, bondkakor, kolakakor, havreflarn, havresnittar, lakritssnittar och olika drömmar hittar man en lokal berömdhet. Det är Pe-Märet krusa. Receptet kommer från en kvinna som drev ett litet bageri i Mo i Hammerdal. Hon hette Märet och var gift med Per. Följaktligen var hon känd som Pe-Märet. Kakan består av både mördeg och smördeg med en fyllning av hallonsylt och hackad mandel. De moderna receptet är naturligtvis en variant. På 100 år har det säkert hänt en del med det ursprungliga receptet.

Krävs planering

Biljetten till kakborden består av en ganska liten assiett som man ska stapla sina kakor på. Det gäller att lyckas samla så många olika sorter som möjligt och då helst av sådana kakor som inte är så vanliga. Man måste alltså planera och lägga en stabil grund för att kunna bygga ett högt torn. Det är inte bara idrottsmän som kan drabbas av ”tävlingsdjävulen”. Man bör kunna få ihop 20–30 kakor på sin tallrik och bära den till bordet utan att högen rasar. Sedan ska man ta god tid på sig för att också kunna konsumera och njuta av högens olika delar.

Betalade ingen skatt

”Utrikes Hammerdal” är ett uttryck som lever kvar i bygden. Det finns olika förklaringar till uttrycket. En är att när den blivande norske kungen Sverre besegrade den jämtländska bondehären på Storsjöns is år 1188 och Jämtland anslöts till Norge, skulle den del som Hammerdal tillhörde ha hamnat utanför. 

Hammerdal och Ragunda låg avskilt från övriga Jämtland genom flera stora skogar och ödemarker. Eftersom de inte ansåg sig besegrade betalade de heller ingen skatt till Norge. Övriga jämtlänningar skulle då ha betraktat Hammerdal som utrikes. Det är den förklaring som finns på Strömsunds kommuns hemsida och den är förmodligen en skröna. 

Frivilliga bagare

Som så ofta när det gäller föreningsliv är det ideella krafter som bakar och sköter allt annat runt kruskalasen, som har blivit en viktig inkomstkälla för föreningarna. Det arrangörerna inte hinner baka själva, ”tigger” man ihop bland frivilliga bagare runt om i byarna och tydligen går också detta bra med tanke på resultaten som redovisas på borden kruskalasdagen.

Karl-Olof Hallman