Amerikanskan Lee Miller var en mytisk kvinna, en berömd fotomodell och surrealistisk fotograf under 1920- och 1930-talet som blev känd för djärva bildsnitt och skuggor i bilderna. Hon var också en av få kvinnliga krigsfotografer och reportrar under andra världskriget. 

Elisabeth ”Lee” Miller föddes i New York 1907 och levde ett lyckligt liv i början av barndomen i en medelklassfamilj. Hennes pappa var en duktig amatörfotograf och han lärde sin dotter att använda en kamera och uppmuntrade henne att fotografera. Han såg till att hon kände sig lika uppskattad och duktig som sina bröder. 

När Lee var 18 år flyttade hon till Paris för att studera ljussättning, design och mode på en konstskola. 1926 återvände hon till New York och började studera teater, men 19-åringen avbröt sina studier då hon blev upptäckt av den framgångsrike tidningsägaren Condé Nast. Han skaffade fram modeller åt de främsta amerikanska modellfotograferna. Bilder på fotomodellen Lee hamnade bland annat i den kända modetidningen Vogue, världens äldsta modemagasin som grundades redan 1982 i USA. 

Krigsfotograf

Lee var inte bara modell utan ville också lära sig allt om modefotografering som hon själv började med. Hon ville utvecklas och experimentera med fotografering och åkte därför till Paris 1929 för att träffa den kände fotografen Man Ray. 

Han hade också växt upp i New York och blev konstnär men började fotografera och experimenterade med sina negativ. De abstrakta fotokompositioner som uppstod under hans experimenterande och misslyckanden gjorde honom känd. Man Ray blev mycket omtalad 1924 för sin bild av en naken kvinnokropp avbildad som en violin. Lee Miller blev modell, fotoassistent och älskarinna åt honom fram till 1932 då hon återvände till USA. 

Tillsammans med sin yngre bror Eric startade hon en fotostudio i New York där hon mest fotograferade porträtt. 1934 slutade Lee med sin studio då hon gifte sig med den rike egyptiske affärsmannen Aziz Eloui Bey och bosatte sig Kairo. Trots att hon också fotograferade under sin tid i Egypten var hon i första hand hemmafru. 

Efter några år stod inte Lee ut med det tråkiga hemmafrulivet utan återvände 1937 till Paris. Där träffade hon den engelske surrealistmålaren Roland Penrose som hon förälskade sig i och flyttade ihop med. Paret reste runt i Europa och besökte berömda människor, bland annat Pablo Picasso som målade av Lee vid sex tillfällen. 

När andra världskriget bröt ut bodde Lee Miller med Penrose i London. Hennes familj och vänner ville att hon skulle återvända till USA men Lee beslöt sig för att stanna. Hon hade varit fotomodell och modefotograf hos brittiska Vogue sedan 1940. 

I samband med att tyskarna anföll London med flyg förstördes tidskriftens fotostudio och Miller började då fotografera modebilder utomhus i det bombade London.

I koncentrationslägren

Hon övertygade också cheferna på tidningen att hon skulle bli deras fotograf som dokumenterade Blitzen. Plötsligt var Lee Miller krigsfotograf och en duktig sådan. Från december 1942 blev hon anställd av tidningsföretaget Condé Nast i USA och kom efter D-dagen att som den enda kvinnliga fotografen följa slutstriderna i Frankrike och Tyskland för tidningskoncernens och amerikanska arméns räkning fram till nazisternas kapitulation. 

Lee följde tillsammans med journalisten David Scherman på tidskriften Life med den 83:e amerikanska infanteridivisionen. Hon tog bland annat mängder av bilder vid befrielsen av Paris, slaget om Alsace och uppmärksammade bilder från befrielsen av koncentrationslägren Buchenwald och Dachau. 

Mest kända bilderna från Tyskland med henne under kriget är dock fotografierna där hon ses bada i Hitlers badkar. Det var foton som togs i hans våning i München av vännen David Scherman. Lee passade också på att sova i Hitlers säng vid detta tillfälle. 

Efter krigsslutet reste Lee omkring i Östeuropa och dokumenterade livet för människor efter kriget. Hon återvände sedan till England och hade då psykiska besvär som fick henne att börja missbruka alkohol för att förtränga sina minnen från kriget och koncentrationslägren. 

1946 reste Lee med Roland Penrose till USA och upptäckte att hon var gravid. Hon skilde sig då från sin egyptiske man Rey och gifte sig med Penrose. Efter att ha fött sin son Anthony i september 1947 blev Lee åter hemmafru. Paret Penrose köpte en stor lantegendom i en by i Sussex 1949. Det blev något av en kulturell mötesplats under 1950- och 1960-talen där Picasso, Ray och andra kända målare, författare och fotografer träffades. 

Sonen fann fotoskatten

Trots att Lee Miller var en duktig fotograf gjorde hon inget för att marknadsföra sig och hon gjorde aldrig något officiellt uttalande. Hon glömdes därför bort av allmänheten i England och USA efter kriget, det var endast andra kända fotografer som beundrade hennes fotokonst. Det allra mesta av sitt material i form av foton, negativ, anteckningsböcker och skisser gömde Lee i lådor på farmen i Sussex. 

För sonen Anthony berättade hon inget om sitt liv som krigsfotograf. Det var först efter mammans död i cancer 1977 som han hittade exemplar av tidskriften Vogue med mammans bilder och reportage från kriget. Då insåg han att ”det här är inte den värdelösa alkoholisten jag kände” utan en framstående fotograf och skribent. Därefter hittade han hennes efterlämnade skatt med bilder på vinden i huset som han ärvde. 

Sonen började ge ut böcker om sin framstående mamma, sammanställde fotografier till utställningar som turnerar runt om i världen och skapade ett museum över sin mamma och pappa i hemmet i Sussex. 

I dag räknas Lee Miller till de stora 1900-talsfotograferna och en långfilm om henne är planerad. Lee Miller var en kvinna som arbetade i det tysta i en mansvärld långt innan den kvinnliga frigörelsen blivit självklar. 

Sven-Åke Henriksson