Det rörde sig dock om en helt annan typ av program än dagens. Det var det betydligt mer stillsamma Endast mamma är vaken med Maud Reuterswärd som rullade under hela 25 år. 

Kåserier och musik skulle hålla lyssnarna sällskap medan de lade sista handen vid julförberedelserna. Reuterswärd var en välkänd och trygg röst som var en pionjär på Radiotjänst och som idag kan kallas för en verklig radiolegendar.

1920 föddes Maud Reuterswärd på Kungsholmen i Stockholm och hennes far Gustaf var VD för först Tidningarnas Telegrambyrå och senare för AB Radiotjänst. När han tillträdde på radion var det i Radiotjänsts absoluta barndom. För Mauds del var det inte journalistiken som först lockade henne utan det blev i stället förskollärare som hon utbildade sig till. 

Som 24-åring, 1944, följde hon ändå i pappans fotspår och klev in på Radiotjänst. Där kom hon att stanna kvar resten av livet. Rollerna var blandade – som kulturredaktör, reporter, programledare och producent. 

Programmen varierade men ofta ville Maud skildra livet för de utsatta i samhället, de som sällan fick utrymme att berätta sina historier i media, som alkoholister till exempel. Men som sagt, programmen var av skiftande slag från lättsammare underhållning till djuplodande samhällsreportage. 

Ett uppmärksammat inslag av den senare varianten var när hon reste till Auschwitz tillsammans med ett av sina barn och skildrade upplevelserna i radio.

Sände sin förlossning

När det gällde programidéer var Reuterswärd nyskapande och var inte rädd för att testa gränserna för vad radiomediet kunde göra. Ett banbrytande program som hon fick övertala sina kollegor om att få sända var Ett barn föds där hon spelade in en av sina egna förlossningar. Programmet hade ett folkbildande syfte för att upplysa blivande föräldrar om hur en förlossning går till och en läkare guidade både Maud och lyssnarna genom det hela. 

Ett annat annorlunda program var när hon i slutet av 1950-talet lät olika personer ge sina framtidsvisioner om hur Stockholm skulle se ut på 1970-talet. Företeelser som nämndes var bland annat TV i 3D, lukt-bio, parkeringsautomater och färgglada taxibilar. Visionen av stadsplaneringen var att husen skulle byggas horisontellt och att antalet höghus skulle minska på grund av att alla familjer skulle kunna ställa bilen utanför sin egen dörr.

Under karriären ledde hon tusentals sändningar och hon använde alltid sitt ursprungliga efternamn i jobbsammanhang även om hon formellt hade tagit maken Sigvards efternamn – Näsström. 

Både vinter- och sommarprat

De två format som gett störst eko av alla program Reuterswärd ledde är dels det ovan nämnda julprogrammet, Endast mamma är vaken, dels Sommar i P1. Faktum är att Maud själv var sommarvärd hela 34 gånger och dessutom vintervärd vid ett tillfälle. Det bör dock tilläggas att sommarprogrammen till en början såg annorlunda ut än idag när utvalda kända människor får ett program var under sommaren. I början var det återkommande värdar och under 1960-talet hade alltså Maud Reuterswärd flera program per sommar, men hon var också värd långt senare. 

Sommar har överlevt som koncept och är idag något av ett flaggskepp för P1; att få frågan om att vara sommarvärd innebär en ärebetygelse. 2024 kablades programmet ut för 65:e året i rad och kan numera lyssnas på när helst lyssnaren vill i Sveriges Radios app eller hemsida, men på Reuterswärds tid liksom för den som lyssnar direkt på FM-bandet är starttiden 13.00 varje dag under sommarmånaderna. 

1969 startades en motsvarande vinterversion kallad Vintergatan och det ledde Maud Reuterswärd 1972. 

Kåserier och husmorstips

Hennes Endast mamma är vaken sändes varje uppesittarkväll mellan 1947 och 1971. Dessvärre finns bara ett enda avsnitt, sändningen från 1971, bevarad i Sveriges Radios arkiv. Detta beror på att det handlade om direktsändningar och på den tiden sparades inte direktsändningar i samma utsträckning som nuförtiden vilket inneburit att många direktsändningar gått förlorade genom åren. 

I avsnittet som finns kvar berättar Maud om jultraditioner och husmorstips, kåserar om julgranspynt och spelar aktuell musik –  inte bara julmusik. 

Hon berättar också om sitt eget julfirande och hur sändningarna på nätterna inför julafton påverkat hennes jular. Sändningen varade i nära fyra timmar och när julaftonen väl kom var hon trött, mycket trött. Själv beskrev hon sig som sig som ”sömngångerska” på julafton och att hon varit det i 25 år men att det ändå varit självklart att sitta och prata till julstökande lyssnare år efter år. 

Stämningen var lågmäld och Reuterswärds lugna och personliga röst som strömmande ur radioapparaten var en tradition för många.

Blev folkkär genom radion

Om hon inte själv satt vid mikrofonen i studion eller var reporter och gjorde intervjuer arbetade hon redaktionellt. Det var främst kulturredaktionen hon var verksam vid och hon hade stort inflytande bland kollegor och chefer. Hennes ibland uppseendeväckande programidéer fick lov att testas och när P2 skulle lanseras vid mitten av 1950-talet var Maud den enda kvinnan i arbetsgruppen som skulle ta fram den nya kanalen.

När kvinnor först börjat höras i radio blev det lyssnarstorm men Reuterswärd var med och vände den negativa trenden där kvinnliga radioröster ifrågasattes, genom att bli folkkär. 

På 1970-talet gjorde hon ett program som fick titeln Från förvisning till förvissning där just kvinnans roll i radio diskuterades och hur kvinnan genom radions historia framställts. 

Efter henne har många folkkära kvinnliga radioprofiler kommit och gått, Reuterswärd har tillsammans med ett antal andra kvinnliga radiopionjärer banat väg för alla dessa.

Mer än bara radio

Även om Maud Reuterswärd för de allra flesta förknippas med sitt gedigna radioarbete gjorde hon en del annat, inte sällan riktat till barn. Hon debuterade som barn- och ungdomsförfattare 1969 med Dahlberg demonstrerar som hon skrev tillsammans med Rolf Knutsson och den handlade om miljövård. Sedan följde en lång rad böcker för barn men också ungdomsböcker och lättlästa vuxenböcker. 

Innan barnboksdebuten hade hon publicerat samlingar med kåserier. Böckerna har i regel barn eller unga vuxna i fokus och andas socialrealism med vardagliga fenomen. 

En del böcker blev senare barnprogram i TV, som exempelvis Dagar med Knubbe. För sina insatser för barnkulturen tilldelades Reuterswärd flera utmärkelser – som Expressens Heffaklump och Nils Holgersson-plaketten.

Lisa Viktorsson