Rysslands historia är full av dramatiska skeenden och hårdhänta härskare. En av de märkligaste var Katarina den stora. Hon blev berömd för sina många älskare och sitt ­bisarra äktenskap med tsar Peter III, som hon senare eventuellt lät avrätta.

Vid mitten av 1700-talet bestod Europa av sex stormakter. Frankrike hade störst befolkning och var rikast, Storbritannien och Preussen var på uppgång, Osmanska riket (senare Turkiet) på nedgång, Österrike dominerade Centraleuropa och i öster låg Ryssland. Allmänt ansett som despotiskt och primitivt hade landet under 1700-talet moderniserats och genom krig och skicklig diplomati expanderat. Som de flesta stater styrdes Ryssland enväldigt, med absolut furstemakt.

Väster om Ryssland låg ett allt svagare Polen, och väster och i viss mån norr om Polen låg Preussen. Det var sedan 1701 ett självständigt kungarike med en stark militärmakt, och skulle under 1800-talet bli den dominerande tyska statsbildningen. 

En furstlig röra

Kvinnan som skulle bli Katarina II och föräras tillägget ”den stora” föddes som Sophie Friederike Auguste den 21 april 1729 i preussiska Stettin. Under sin uppväxt kallades hon Figchen av sin far, Kristian August av Anhalt-Zerbst. Hennes mor var Johanna Elisabeth av Holstein-Gottorp, syster till den blivande kung Adolf Fredrik i Sverige. Ett resultat av de många strategiska äktenskapen mellan olika furstehus var att Katarina var kusin med både Gustav III och Karl XIII i Sverige.

Vid 15 års ålder skulle ”Figchen” själv bli en bricka i det storpolitiska spelet. 1744 skickades hon till Sankt Petersburg för att giftas bort med tronföljaren Karl Peter Ulrik året därpå. Giftermålet var ett resultat av diplomati från preussiske kungen Fredrik II (Fredrik den store), som ville stärka landets relationer med Ryssland.

Paret russifierades

Karl Peter Ulrik var barnbarn till tsar Peter den store. Där upphör emellertid likheten. Peter III, som blev hans kejserliga namn, var svagbegåvad och ansågs tidigt som en tveksam efterträdare till kejsarinnan Elisabet, som inte hade några ”legitima” barn. 

Inte heller Karl Peter Ulrik var särskilt rysk. Hans mor var visserligen dotter till Peter den store, men fadern var den svenske prinsen hertig Karl Fredrik av Holstein-Gottorp. Den blivande Peter III föddes i Kiel och var liksom sin blivande gemål tysktalande. Peter efterträdde 1739 sin far som hertig av Holstein-Gottorp, och var ett tag påtänkt för den svenska kungakronan. Invecklade turer!

Karl Peter Ulrik, som russifierades till Pjotr Fjodorovitj, hade en svår barndom och ville aldrig flytta till Ryssland. Det sägs att han hatade landet, och hade inga ambitioner att bli ryss. Tvärtom.

Peters – ett stort barn

Trots detta genomfördes äktenskapsplanerna. Preussiska ”Figchen” ändrade sitt namn till Jekaterina Aleksejevna och konverterade från protestantism till ortodox tro. En omogen sjuttonåring och en begåvad sextonåring blev nu man och hustru. 

Äktenskapet var kört från början. Peters största intresse var leksakssoldater, som han ställde upp lite varstans i det kejserliga palatset och även tog med sig till sängen. Han var ett stort barn. Något egentligt samliv var det inte tal om, då Peter hade …