Shetlandsöarna, eller kort och gott Shetland, är en samling öar som administrativt tillhör Skottland. Öarna ligger cirka 160 mil utanför det skotska fastlandets östra kust, mellan Skottland, Norge och Färöarna. Öarna delar Atlanten i väster och Nordsjön i öster.
Shetlandsöarna länkar nordisk och brittisk historia
Dela på Facebook
Ur Kvällsstunden vecka 7 – 2024.
Shetlandsöarna är en högst annorlunda plats. Det finns knappt några träd på ön, och det karga landskapet är vackert på ett närmast vemodigt sätt. Vad en del inte vet är att öarna var norska i 500 år, och att de flesta orter ännu har norskklingande namn.

Du behöver vara inloggad för att kunna se denna artikel. 

Logga in, eller skapa ett 100% kostnadsfritt webbkonto på Kvällsstunden så får du tillgång till denna och alla andra utvalda artiklar samt exklusivt material som endast finns på kvallsstunden.se.

Sitt fjärran läge och regniga klimat till trots har Shetlandsöarna varit befolkat i runt 5 000 år. De tidigaste invånarna levde av jordbruk och boskapsskötsel. Under järnåldern byggdes de stenhus som vi idag kan se i form av ruiner på öarna. 

Under 40-talet efter Kristus började de oförvägna romarna intressera sig för de brittiska öarna. Under de kommande århundradena lade de steg för steg under sig vad som i  dag är England och Wales. När man kom längre norrut blev det dock svårare; troligen marscherade romarna upp i högländerna, i dagens Skottland, men fann de lokala kelterna för svårbemästrade och befäste i  stället sina ställningar i de sydligare delarna.

Havet var emellertid romarnas rätta element, och de seglade både runt Skottland och så långt norrut som till Shetlandsöarna där man träffade på de keltiska pikterna. 

Norrmännen tog över

I  stället skulle de verkliga kolonisatörerna komma österifrån flera hundra år senare. Vikingarnas Norge hade då börjat bli överbefolkat, och det blev brist på brukbar jord. Norrmännen vände sig då västerut, till Färöarna, Island, Orkney­öarna och Hjaltland  –  det sistnämnda deras namn på Shetlandsöarna. 

I slutet av 800-talet koloniserades Hjaltland av hårdföra nybyggare som bildade mindre kungadömen och förde med sig det norska språket. Det var början på ett över 500-årigt norskt styre av Shetland och Orkney.

Öarna blev också en startpunkt för vikingarnas vidare plundringståg mot Skottland och, märkligt nog, det norska fastlandet. Det senare fick den norske kungen Harald Hårfager att samla en stor flotta som år 875 ankom till Haralds­wick (Haralds vik), och samma år tog de kontroll över ögruppen. 

Lite senare kom missionärerna till Shetlandsöarna, och det dröjde inte länge innan  öborna kristnades.

Under den senare medeltiden började de skotska kungarna intressera sig för de norska ögrupperna norr om fastlandet. De fick dock blankt nej på sina krav att få ta över öarna. 

1348 försvagades Norge av digerdöden, och 1397 blev landet en del av Kalmar­unionen. Med tiden skulle riket komma under den danska kronan. 

1468 hade den dansk-norske kungen Kristian I hamnat i ekonomiska bryderier och var skuldsatt upp över öronen. Samtidigt skulle hans dotter Margareta gifta sig med den skotske kungen Jakob III. För att få pengar till hemgift valde han att pantsätta Orkney- och Shetlandsöarna till den skotske kungen. Det utan att konsultera det norska riksrådet, vilken hade betydligt större intresse av öarna än kungen nere i Köpenhamn. 

Sedan kom skottarna

Hur som helst så annekterade Skottland ögruppen 1472, när inte hemgiften betalats. Detta var egentligen ett brott mot överenskommelsen, men Danmark-Norge var i en alltför svag position för att bevaka sina intressen. 

Under 1500- och 1600-talen skedde en ganska omfattande skotsk inflyttning. Kommande dansk-norska kungar försökte senare förgäves återförvärva öarna. Enligt vissa forskare har Norges kung formellt rätt att än i  dag lösa in panten, och återförena ögrupperna med moderlandet. 

Det brittiska inflytandet blev annars snabbt starkt, även om norska myndigheter delvis fortsatte att fungera. Norska var också fortsatt tal- och skriftspråk under lång tid, och en norsk dialekt levde kvar till 1800-talets början. 

Nästan alla öar i ögruppen har dock kvar sina fornnordiska namn, om än i anglofierad form. En del namn tros emellertid härstamma från pikterna och till och med från de folk som bodde där innan deras ankomst. Även de flesta ortsnamn har norsk anknytning. Lerwick betyder exempelvis den leriga viken (Lervik).

Shetlandsöarna var en perifer del av det skotska riket, men 1588 hamnade de bokstavligen i stormens öga. Påven och den spanske kungen Filip II ville då knäcka protestantismen i England, och kungen skickade sin berömda armada mot landet i norr. 

Förliste utanför Fair Isle

Angreppet gick dock inte som planerat; spanjorerna fick fly ut i Atlanten igen, och seglade i  stället norrut längs Englands östkust. 

När de rundat Skottland råkade de ut för en häftig storm, och fyra av skeppen kom avsides och sjönk utanför Fair Isle, den av Shetlandsöarna som ligger närmast fastlandet och Orkneyöarna. Runt 300 soldater lyckades ta sig iland, och tillbringade sedan flera månader hos ­lokalbefolkningen på ön. En del av dem dog av svält då den lilla ön helt enkelt inte hade kapacitet att härbärgera så många människor på så ”kort varsel”. Till slut fick de överlevande fri lejd av den engelska drottningen Elisabeth och tog sig sedan på olika sätt tillbaka till Spanien.

Grönt och skönt på öarna

Den som besökt Färöarna kommer att känna igen sig på Shetlandsöarna. Landskapet består väsentligen av gräs- och hedmark med små jordbruk insprängda här och var. Stora områden täcks av torv. Kustlinjen pryds av nakna och ofta dramatiska klippformationer. För den som turistar på ögruppen kan en tur med bil, buss eller apostlahästarna vara nog för hänföras av landskapet. En del distinkta höjdpunkter bjuder emellertid denna karga arkipelag på. 

Längst söderut på Mainland, som huvudön kallas, ligger fornlämningen Jarlshof. Den är berömd för sina förhistoriska och vikingtida lämningar. Ingen vet exakt när boplatserna först befolkades, men forskare bedömer att platsen varit befolkad i nära 5 000 år. 

De första husen byggdes någon gång under bronsåldern och då i cirkulär form. Ett av dem är till exempel omgjort till bronsstöperi, den tidens främsta hantverksindustri.

Från vikingatiden har man grävt fram ett tiotal hus, som alla har stenlagda gårdar och är av den långsmala typ som är tidstypisk. 

Fynd av metall- och benföremål tyder på att Jarlshof varit befolkat av vikingaättlingar ungefär mellan år 800 och 1300. Namnet är dock ett uppdiktat påfund, som först användes för att namnsätta ruinerna efter en 1600-talsherrgård i närheten. 

Längre ner på halvön Sumburgh ligger en fyr med fin utsikt en solig dag. Det senare är emellertid något av en bristvara på ön. I fyrhuset finns ett mindre museum.

Inget semesterparadis

Knappast någon åker till Shetlandsöarna för strändernas skull. Det blir sällan riktigt varmt här, och detsamma gäller vattnet. Inte ens på högsommaren blir det mer än 12–13 grader i Atlanten. Dessutom finns det ytterst få stränder, det mesta av kustlinjen består av klippor som inte ens den mest våghalsiga skulle vilja bada ifrån. 

Trots detta är strandremsan som förbinder St Ninian Isle med Mainland en höjdpunkt. Den gyllengula sanden bryter helt enkelt av så distinkt från klipporna och gräsmarken runt omkring. En fin dag kommer en och annan strandälskare hit men platsen är nog mer populär för ornitologer. På sommaren finns många tärnor här, och de frossar på småfisken i bukten. 

De får emellertid sällan vara i fred för storlabbarna, som i  stället för att fiska själva helt enkelt stjäl tärnornas mat. Så fort en tärna fått tag i en fisk blir den utsatt för en ursinnig jakt tills den kräks upp fisken den just svalt. När det händer är storlabben där och norpar lunchen. 

Den största grottan

Den mest dramatiska av Shetlandsöarnas kustlinjer finns vid Eshaness. Landskapet här formades av ett våldsamt vulkanutbrott för miljoner år sedan, då tre kontinenter kolliderade här. På den tiden låg öarna vid ekvatorn, och mycket av dagens landskap formades alltså i ett tropiskt klimat. 

Eshaness har flera havsgrottor, Calders Geo anses vara den största i Storbritannien med 20 meter från havsytan till taket och en yta nästan lika stor som en fotbollsplan. Grottan är populär bland paddlare, men bara på lugna dagar. 

Lerwick är enda staden på Shetlands­öarna. Det är här färjan från fastlandet angör, och även om staden inte är direkt vacker så har den absolut sin charm. Träd är ju en bristvara på öarna, så alla hus är byggda i den gråaktiga sten som präglar all bebyggelse. 

Att bara flanera runt i de centrala delarna är ett nöje i sig. Höjdpunkten är The Lodberrie, ett ord som utvecklats från gammelnorskan och betyder ungefär landningsklippa. 

I praktiken är det hus som byggts i själva vattnet, lite i stil med Venedig – allt för att göra det lättare att lasta och lossa gamla tiders gods från båtarna. När det är ebb uppenbarar sig en liten strand mellan två av dem, men inte heller här är bad att rekommendera. 

Björn Schüberg

Lämningar av så kallade rundhus vid Jarlshof. Platsen tros ha varit bebodd i 5 000 år.
Det karga men vackra Eshaness är Shetlandsöarnas mest dramatiska kuststräcka.
The Lodberrie, Lerwick. Husen byggdes långt ut i vattnet för att underlätta lastning och lossning. Vid lågvatten ser man stranden.
I Lerwick möts man av stenhus så långt ögat når. Detta på grund av att Shetlandsöarna har ont om träd.
Ett vikingaskepp i miniatyr ligger förtöjt i Lerwicks hamn och minner om Shetlandsöarnas förflutna och långa historia.
I  dag hör öarna till Skottland men den nordiska historien lever kvar. De norska kungarna har gator döpta efter sig i Lerwick.
Shetlandsponnyn – en av världens minsta hästraser – kommer som namnet skvallrar om ursprungligen från just Shetlandsöarna.

Vill du läsa den här artikeln i sin helhet och samtidigt få tillgång till många andra intressanta artiklar, matrecept, pyssel, följetonger med mera? Klicka på bilden nedan för att ladda ner hela numret som e-tidning eller sök något från arkivet härifrån.

Nyfiken på Kvällsstunden?

Passa på att utnyttja vårt fina prova-på-erbjudande! Du får fem nummer – för bara 95 kronor! (Avser papperstidningen)
Passa på!

Ett fin-fint erbjudande

Telefon: 021-19 04 15

Mejla kundtjänst: Klicka här

Post:
Kvällsstunden
Klockartorpsgatan 14
723 44 Västerås

Kvällsstunden och kvallsstunden.se ägs och ges ut av Tidningshuset Kvällsstunden AB. Ansvarig utgivare: Agnetha Brolin. Alla kontaktuppgifter till redaktionen hittar du här.

5/5

Om du har en minut över så skulle vi verkligen uppskatta om du ville lämna ett omdöme om Tidningen Kvällsstunden på vår facebook eller Google. Klicka bara på någon av knapparna nedan.Tack!

Irja Carlsson
Irja Carlsson
14:29 11 Feb 24
Blandat innehåll -- något för alla. Hög kvalité på... artiklarna, kan läsas flera gånger!!!läs mer
Bo Eriksson
Bo Eriksson
11:17 08 Feb 24
Intressant läsning, helst om gamla tider!.
BarbrosPerenner&Träd
BarbrosPerenner&Träd
18:32 16 May 23
Mycket läsvärd, intressanta artiklar. Rekommenderas varmt.
Rose-marie Nilsson
Rose-marie Nilsson
18:14 04 Jan 23
En av de få utgivningar som går i tionde-arv och läses av... alla dessa arvingar/ Leifläs mer
Svante Uller
Svante Uller
22:21 21 Sep 22
En trevlig läsning med ofta ny information i varje nummer.
Thomas Finnberg
Thomas Finnberg
13:46 23 Mar 22
Bra,intressant läsning,fina bilder, brett utbud och... trevliga romaner. korsorden.läs mer
Pia Müller
Pia Müller
12:08 02 Jan 22
Tidning som handlar om lite av varje. En tidning med ofta... intressanta reportage som gör en på gott humör.läs mer
Marie-Louice Börjesson
Marie-Louice Börjesson
13:11 07 Mar 21
Bra reportage som sträcker sig inom alla kategorier.
Ur... historisk synpunkt, Fantastisk.
Inga lögner bara fakta.
Man blir harmonisk bara av att veta att den återkommer 1 ggr/vecka! ❤️
Tack även för era klurigheter såsom bl.a korsorden.
läs mer
Britt Gustafsson
Britt Gustafsson
17:46 10 Nov 20
Den innehåller mycket intressanta reportage
Ulf Löfström
Ulf Löfström
22:34 22 Oct 20
En bra tidning, sprider inte lögner som kvällstidningarna,... berättar fina historier o reportage om det som hänt.läs mer
Nils Dahlgren
Nils Dahlgren
15:25 21 Oct 20
I stort sett allting, utom en del gnällspikar på... "insändarsidorna"! En utomordentligt bra tidning. Intressant, underhållande, bildande!😊😃läs mer
Janne Ek
Janne Ek
07:33 22 Sep 20
Bra och intressant läsning, allmänbildande
Alf Ahlstedt
Alf Ahlstedt
07:14 08 May 20
Staffan Kvist
Staffan Kvist
13:17 02 Apr 20
Att läsa reportagen är så spännande
Inga-Lisa Gustavsson
Inga-Lisa Gustavsson
18:53 16 Jan 20
Många fina reportage om olika orter i Sverige, dessutom... gammaldags romaner och noveller.läs mer
Inga-Britt IB Gustafsson
Inga-Britt IB Gustafsson
15:50 04 Nov 19
Intressanta artiklar, både historiska och i realtid.... Rogivande, avstressande läsning. Gillar den lite gammeldags känslan, både namnet och typsnittet känns trevligt. Har fått vänner att både prova tidningen och bli prenumeranter 🙂läs mer
Bertil Berg
Bertil Berg
08:29 06 Oct 19
Bra reportage, blandat historiskt & nutid
Rune Ljungströmmer
Rune Ljungströmmer
17:05 10 Jul 19
Mycket läsning för mycket lite pengar, delar med grannen... dessutom😍läs mer
Sune Hedström
Sune Hedström
07:17 01 May 19
Reportage om intressanta personer från förr.
The Porsche 924 driver
The Porsche 924 driver
10:55 27 Apr 19
Jätte bra tidning
Gun-Britt Wittgren
Gun-Britt Wittgren
13:45 09 Apr 19
Mycket att läsa både dåtid och nutid
Kent Eriksson
Kent Eriksson
20:06 04 Apr 19
En allmänbildande tidning med intressanta artiklar om vår... historia, kultur, natur och nöjesprofiler. Finurliga korsord och lärorika teman om våra landskap. Alltid överraskande texter. Lär känna Sverige, läs Kvällsstunden. Skönt befriat från kändistrams, latte-eufori och hälsofrälsning 😎läs mer
Jonny Lundström
Jonny Lundström
19:20 31 Mar 19
Tycker att mycket är bra med Kvällsstunden. Främst Noveller... och "Läsarnas egna berättelser" Även kul att läsa om Skådespelare och artister. Korsordet är bra. Helt enkelt en mångsidig tidning.läs mer
John Tjörngren
John Tjörngren
17:02 23 Feb 19
Många intressanta artiklar !
Conny Herbertsson
Conny Herbertsson
16:01 15 Jan 19
Mycket innehållsrik,läsvärd i högsta grad.
Monica Werner
Monica Werner
22:48 01 Jan 19
Att det är en riktig papperstidning som vi faktiskt inte... upptäckt förrän vi själva nått 80-årssträcket. Längtar efter den då det är mycket att läsa för oss bägge två.
God fortsättning på 2019 från två som tänker hänga med
läs mer
Sölve Dahlberg
Sölve Dahlberg
20:56 08 Dec 18
Jag trivs med Kvällstunden.Det är blandat i den.För var och... en.läs mer
Lasseman Svensson
Lasseman Svensson
20:09 15 Oct 18
Jag är 67 år inne på mitt snart 68:tionde år och är inte... allt för gammalmodig, jag gillar Kvällsstunden och finner ro i att bläddra i denna tidning.
Som sagt det är trevligt att bläddra i en riktig tidning i denna digitaliserade värld.
läs mer
Christina Ögrim
Christina Ögrim
13:42 16 May 18
ETT STORT JUBILEUMSGRATTIS till Kvällsstunden 80 år!
Jag... förstår verkligen varför ni finns kvar efter 80 år.
Det är en tidning som jag läser med förtjusning och förväntan. Tittar ivrigt och längtansfullt efter brevbäraren varje tisdag.
Älskar er traditionella och lättlästa layout. Modernisera för allt i världen ingenting! Njutningen av att läsa en äkta papperstidning i behändigt format - HELT UTAN ANNONSER - är ovärderlig.
Era artiklar och reportage är alltid intressanta och läsvärda. Många gånger om celebriteter från förr i tiden, och som verkligen behöver dras fram ur glömskan. Det blir för mig en nostalgitripp down the memory lane.
Er digitala service gör det enkelt, bekvämt - och gratis - att lämna tävlingssvar. Sedan är det bara att ivrigt invänta lottvinsterna. Dessutom är det perfekt storlek på korsordsrutorna, så texten blir lättläst för en starropererad.
Nu i vecka 20 har Kvällsstunden dessutom förärat mig med en helsida om "Rännstensungen från Götgatan 83". Det har gjort mig alldeles varm om hjärtat och oerhört stolt och glad. Då kan jag inte göra annat än att ge Kvällsstunden
FEM SKINANDE GULDSTJÄRNOR
läs mer
Kenneth Falk
Kenneth Falk
15:45 24 Apr 18
Några tycker att tidningens framtoning är gammalmodig, jag... tycker det är en styrka. Att i denna digitaliserade värld få hålla i en papperstidning som påminner om tidningarna som fanns när jag växte upp är en lisa för själen, för även om man hänger med något så när i det moderna mediabruset så känner man sig ganska vilsen ibland. Så snälla, vik inte av från Era traditioner. Dessutom gillar jag den redaktionella texten och dess innehållläs mer
Ingrid Sjödin-Lindström
Ingrid Sjödin-Lindström
13:34 18 Feb 18
Mysig tidning, gillar Sverige-resan; vad finns i våra olika... landskap.
Gunillas kök och stök, bra maträtter och bak, inte så komplicerade.
Lagom svåra korsord och finurliga Naturfrågor.
Sport, nöjes m fl profiler som blir roliga att minnas.
Hela tidningen läsvärd.
Hälsar Ingrid i Västerbotten.
läs mer
Birgitta Nilsson
Birgitta Nilsson
10:55 15 Feb 18
Jag ser fram mot att få denna tidning varje vecka.Den är så... befriande fri från skvaller och har istället intressanta artiklar om allt mellan himmel och jord.Fakta om nöjesprofiler från förr och nu, natur,geografi och läsarnas egna bidrag i form av foton,noveller och minnen.m.m..Att det finns en så här religiöst och politiskt oberoende tidning med fakta och underhållning i lätt tillgängligt format tycker jag är unikt.Personligen är jag också road av hjärngympan korsorden ger;-)läs mer
Ann Christine Eriksson
Ann Christine Eriksson
13:03 14 Feb 18
En mycket bra tidning!
Ronny W-vik
Ronny W-vik
08:28 18 Jan 18
Undebar tidning är 33 år men tycker den är intressant
Ingrid Eriksson
Ingrid Eriksson
10:04 01 Dec 17
Har haft den för flera år sen ..tycker jättemycket om denna... härliga tidning..lite nostalgi i den sååå Härligt!!!läs mer
Christina Lind
Christina Lind
09:33 12 Oct 17
Verkligen ett guldkorn. Mycket spännande och intressant... läsning blandat med recept och korsord!läs mer
Bodil Widén
Bodil Widén
16:51 02 Oct 17
Anitha Säll
Anitha Säll
14:46 28 Apr 16
Fler recensioner
js_loader
Dela Kvällsstunden!

Nyhetsbrevet

Vill du ha information, erbjudanden och rabatter från Kvällsstunden?

Prenumerera på nyhetsbrevet!

När du registrerar dig på Nyhetsbrevet samtycker du till att få exempelvis erbjudanden, rabatter och allmän information från Kvällsstunden via e-post. Du kan när som helst säga ifrån din prenumeration på nyhetsbrevet om du inte längre vill ha det.

Lyssna på Radio Viking här! Klicka på radion för att starta!

radioRV7

Saknar du ett webbkonto? Du skapar enkelt ett kostnadsfritt konto härifrån.

Du är på väg att logga ut.
Vill du fortsätta?

Just nu har du inga aktiva prenumerationer på E-TIDNINGEN eller TALTIDNINGEN.
Välj ett alternativ nedan för att köpa och aktivera önskad digital prenumeration av Kvällsstunden.

Delad glädje är dubbel glädje,
och i bästa fall mångdubblad!
Missa inte denna fantastiska möjlighet!

Så här går det till:
Ge bort ett gratisnummer av Kvällsstunden till ett obegränsat antal vänner och bekanta. Tala bara om för oss vilka de är så ordnar vi så att de får ett nummer hem i brevlådan. Om de sedan skulle välja att teckna en egen prenumeration på Kvällsstunden (hel- eller halvår) så får både du och din vän förlängd prenumeration. Ju fler du värvar desto fler månader förlänger vi din prenumeration med – helt kostnadsfritt!

Som tack för att du hjälper oss att sprida Kvällsstunden...
• Om din vän väljer att teckna ett HELÅR av Kvällsstunden förlänger vi både din och vännens prenumeration med TVÅ månader (8 nummer).
• Om din vän tecknar ett HALVÅR av Kvällsstunden förlänger vi både din och vännens prenumeration med EN månad (4 nummer).

En kostnadsfri prenumeration?
Så om sex av dina vänner skulle teckna en helårsprenumeration, så förlänger vi, kostnadsfritt, din nuvarande prenumeration med ett helt år! Om du "värvar" tolv personer förlängs den med två år, osv...

Kom ihåg: Du har inget att förlora!
Erbjudandet är helt "riskfritt". Så länge du är prenumerant får du ge bort hur många gratisnummer du önskar till personer du tror skulle uppskatta tidningen. Erbjudandet medför inga kostnader och inte några krav på vidare prenumeration eller andra åtaganden.