OLD

Med sanden mellan tårna stortrivs Gunnar Roos i Goa i västra Indien när det är kallt och snögloppigt i Sverige. Alla vinterhalvår njuter han som pensionär av den indiska hettan. När det sedan blir sommar här uppe i Norden kommer han hem och tar del av värmen här. De senaste åtta vintrarna har Gunnar varit trogen denna sin favoritplats vid Arabiska havet, där stranden är runt två och en halv mil lång. Han har räknat ut att han går där – barfota – mellan 120 och 130 mil per år. Det händer också att han sätter sig på sin scooter med kameran i bagaget. Ute på den indiska landsbygden hittar han ofta spännande människor och motiv att fotografera. Att läsa tidningar är ett annat stort intresse och han ser noga till att få Kvällsstunden skickad till sig.

 

Mer i veckans nummer

Människor på flykt undan krig och fattigdom är sannerligen inget nytt, vare sig här i Sverige eller i den övriga världen. Sven-Åke Henriksson levererar i veckans Kvällsstunden en genomgång av stora flyktingströmmar i historien. Han börjar med morernas flykt från Spanien till norra Afrika på 1500-talet, fortsätter med folkvandringarna som följde under Balkankrigen, efter ryska revolutionen, efter Indiens och Pakistans delning, efter staten Israels grundande, efter folkmordet i Rwanda, efter militärkuppen i Chile, efter Vietnamkriget, Ungernrevolten, juntakuppen i Grekland – och så vidare…

[su_divider top=”no” size=”1″][/su_divider]
 

55 år efter sin död lever fortfarande minnet av FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld. Under nästa år kommer det dessutom att göras en spelfilm om Hammarskjölds liv, med Mikael Perbrandt i huvudrollen. Regissör blir dansken Per Fly, som tidigare bland annat gjort den uppmärksammade filmen om jazzsångerskan Monica Zetterlund.

[su_divider top=”no” size=”1″][/su_divider]
 

Svenska Dagbladets bragdmedalj är i konkurrens med Jerringpriset det idrottspris i Sverige som åtnjuter den högsta prestigen. Bragdsmedaljen utdelades första gången 1925, och då till häcklöparen Sten Pettersson, Sten-Pelle även kallad. Denne tidige löparfantom är fortfarande världsunik i ett avseende. Han är nämligen den hittills ende i världen som samtidigt har innehaft världsrekordet på både 110 och 400 meter häck. Sten-Pelle är veckans sportprofil i Kvällsstunden.

[su_divider top=”no” size=”1″][/su_divider]

“Hur kan man vara så dum i huvudet att man inte ser vad det beror på att de svenska skolornas resultat faller? Är det verkligen så illa att svenskarna är jordens dummaste folk?”
Så skriver Ingvar Håkansson på Kvällsstundens insändaravdelning Brev från läsarna denna vecka. Han fortsätter:
“Vad jag vet är Sverige det enda land där det inte är förbjudet att använda telefonen i bilen när man kör. Det är också tillåtet att ha med sig telefonen i skolan. Är det så konstigt att resultatet av lärandet blir dåligt när tiden går åt till att kolla så att man inte missar något i telefonen? Varför? Går det inte att få stopp på dumheterna?”

Vad tycker du? Kommentera gärna nedan.

I de äldre tider då kvinnornas ord inte tillmättes sin fulla betydelse i politik och samhälle, framträdde skådespelerskan Dagmar Ebbesen med myndig röst och förståndiga ord i otaliga filmroller som hembiträde. Hembiträdet i Dagmars gestaltningar brydde sig inte om sin underordnade ställning. Tvärtom var det närmast en regel att hon satte sig upp mot båda höga herrar och uppnästa herrgårdsfruar. Som stolt hembiträde visste hon nämligen hur det egentligen stod till med saker och ting. Och stod det inte till på det rätta sättet, så drog hon sig inte för att på eget initiativ ställa sakerna till rätta. På det viset gjorde Dagmar Ebbesen genom sitt skådespeleri en tidig feministgärning. Privat levde hon däremot stillsamt och tillbakadraget.

 

Mer i veckans nummer

Carl Gustaf Gunnar Svensson, gemenligen kallad Calle Sven, var en märklig man. Han ägde en råstyrka som få. I jubileumsolympiaden i Aten 1906 deltog han i både tyngdlyftning och dragkamp, med ett bronsresultat i den sistnämnda grenen. Vid sidan av tävlingsbanan var en av hans specialiteter att lyfta sex personer ovanför sitt huvud och sedan promenera 15 steg med sin nästan 450 kilo tunga börda. Även en häst med ryttare lyckades han lyfta från marken. Calle Sven är veckans sportprofil.

[su_divider top=”no” size=”1″]
 

Namnet Herman Bergman kanske inte säger så mycket för dagens svenskar. Men inom sitt yrke, att gjuta konstverk, hörde han till de allra främsta i landet. Bergmans konstgjuteri, som han grundade 1895, är fortfarande verksamt. En dotter till Herman Bergman, Astri, blev ett stort namn som skulptris och kom att bli ännu mer känd som hustru till författaren och trubaduren Evert Taube och som mamma till den ännu aktive skådespelaren, sångaren och gitarristen Sven-Bertil Taube.

[su_divider top=”no” size=”1″]
 

Ett vanligt påstående är att humlorna inte kan flyga, men att de inte vet om det och därför flyger i alla fall. Den lustifikationen har dock inte längre något vetenskapligt stöd. Nu har forskarna nämligen lyckats lista ut hur det är möjligt för de klumpiga humlorna att flyga med sina korta vingar. Fenomenet kallas “fördröjd vikning” och hänger ihop med att humlevingarna är böjliga och därför kan skapa luftvirvlar som lyfter insekten. Ett annat faktum är att humlorna i världen stadigt minskar i antal, något som kan få katastrofala följder om trenden håller i sig…

[su_divider top=”no” size=”1″]

Åke Salomonsson går i ett av veckans Brev från läsarna till storms mot den industriella djuruppfödningen i Sverige. “Djurindustrin var mer en händelse än en uppfinning, Sterila säkerhetsburar tog över betesmarkerna, system med otaliga trånga burar staplade på varandra växte upp där det en gång stod ladugårdar. Och genmanipulerade djur – fåglar som inte kunde flyga, grisar som inte kunde leva utomhus, kalkoner som inte kunde föröka sig naturligt – ersatte bondgårdens en gång så välbekanta djur”, fastslår Salomonsson. Vad tycker du om saken? Ge din mening till känna här nedan.

Jämtland må ha sin president – Härjedalen har i alla fall sin ”kung”, Torgny “Kingen” Karlsson, uppvuxen i Sveg och mycket förknippad med orten, inte minst genom ”När rocken kom till Sveg”. Vi passade på att hälsa på honom när det nu är dags för landskapet Härjedalen på vår Sverigeresa. Dessutom besökte vi ett mycket säreget kafé, också det i Sveg. Att ägaren Per-Anton Ångman är något av en filmfantast, det förstår man efter en rundvandring i Café Cineast. En tur längs en av de mindre vägarna innan det bar av åt Vemdalen hanns också med. Och givetvis världens största träbjörn som också finns i Sveg. Brunbjörnen är ju de facto landskapsdjuret för Härjedalen.

 

Mer i veckans nummer

Freden kom till Europa den 8 maj 1945! Ja, hävdar nog de flesta. Knappast, menar man på den danska ön Bornholm. Dagen efter fredsdagen utsattes nämligen städerna Rönne och Neksö för våldsamma bombningar. Därefter ockuperades ön av ryska frontsoldater som under ett års tid behandlade öborna på, vad vår medarbetare Arne Due beskriver, som ”det mest vidriga och barbariska sätt man kan tänka sig”.

[su_divider top=”no” size=”1″]
 

Allemansrätten är en unik svensk lag som har stor del i svenskarnas allmänna dyrkan av naturen. Ingemar Ahlström berättar i veckans tidning om allemansrättens historia och vad den betyder för folk som vill idka friluftsliv, plocka bär med mera. Men han konstaterar samtidigt att allemansrätten snarare bör ses som en skör förmån än som en rättighet.

[su_divider top=”no” size=”1″]
 

Veckans nöjesprofil är Margreth Johansson. Vem var hon? kanske du undrar. Ja, som artist gick hon under namnet Margreth Måård och var en populär sångerska på 30-, 40- och en en liten del av 50-talet. Hon sjöng in 124 melodier på grammofon fråm 1935 till 1951. ”Den gamla Moraklockan” var hennes största skivframgång. Margreth föddes i Chicago 1913 men växte upp i Småland, gjorde sin sångkarriär i Stockholm och flyttade sedan till ett lugnare familjeliv i Gävle, där hon slutade sina dagar 2002. På nedan filmklipp hör vi hur hon lät.

[su_divider top=”no” size=”1″]

Den 28 april, alltså torsdagen i denna vecka, är det precis 100 år sedan Rune Lindström föddes. Av alla med konstnärliga yrken i Sverige är det få som kan mäta sig med honom i fråga om mångsidighet. Han skrev Himlaspelet, Ingmarsspelen och Skinnarspelet, han var skådespelare och illustratör, filmmanusförfattare och visdiktare. Hans ”Visa vid midsommartid” har närmast blivit en nationalklenod.
 

Mer i veckans nummer

Så här i amerikanska primärvalstider uppmärksammar vi den av USA:s alla presidenter som suttit längst på sin post och som dessutom fått mest uträttat. Det handlar naturligtvis om demokraten Franklin D Roosevelt, som på 1930-talet angrep depressionen och massarbetslösheten med vad han kallade The New Deal. Denna ”nya giv” gick ut på att med statliga medel satsa på investeringar som skapade arbetstillfällen och samtidigt efterfrågan på produkter som leverantörer och underleverantörer kunde tillhandahålla. Till följd av andra världskriget ”fick” Roosevelt inneha sitt ämbete i tre hela mandatperioder och påbörja en fjärde period.

[su_divider top=”no” size=”1″]
 

För några veckor sedan berättade vi om de båda samerna Pava Lars Nilsson Tuorda, som under A E Nordenskiölds Grönlandsexpedition 1883 tillryggalade 46 mil på skidor inom loppet av två dygn och som året därpå vann historiens längsta skidlopp, det 22 mil långa Nordenskiöldsloppet, Jokkmokk-Kvikkjokk tur och retur. När detta lopp nu i april återuppstod efter 132 år återfanns på startlinjen Kvällsstundens medarbetare Rolf Olofsson. Med egna ord berättar han om hur det var att åka ett sådant extremt långlopp.

[su_divider top=”no” size=”1″]
 

Ett 50-årsjubileum som vi uppmärksammar är tv-premiären av August Strindbergs Hemsöborna i Bengt Lagerkvists filmatisering. Den kan räknas till SVT:s allra största tittarsuccéer. Allan Edwall och Sif Ruud gjorde där odödliga rolltolkningar av drängen Carlsson respektive madame Flod. Sven Wollter fick då också sitt genombrott som madame Flods son Gusten. Och den alltid lika pregnante Edvin Adolphson firade förstår triumfer bland publiken för sin gestaltning av den måttligt fromme och inte alltid helt nyktre skärgårdsprästen Nordström.

[su_divider top=”no” size=”1″]
 

Solstekt, omgärdad av murar, oförändrad genom århundraden – så tänker vi oss den kroatiska staden Dubrovnik vid Adriatiska havet. Redan på 600-talet ska den ha grundats. Under medeltiden var den en blomstrande handelsstad med en av Medelhavets största flottor. Sedan inträffade flera jordskalv som satte stopp för utvecklingen. Under ett av Balkankrigen, det som utkämpades mellan Kroatien och Serbien under 1990-talet, utsattes Dubrovnik för ”jordbävningar” av andra slag, iscensatta av krigsgalna människor. Stor förödelse åstadkoms även då. I dag är Dubrovniks förstörda delar återuppbyggda och renoverade. Turister i alla åldrar kan åter gå säkra på stadens gator, däribland Kvällsstundens Rolf Olofsson som i veckans nummer tar oss med innanför (och utanför) världsarvsstadens murar.

 

Mer i veckans nummer

England och Frankrike har inte alltid varit de såtaste vänner, men när det verkligen bränt till har de ändå ofta hamnat på samma sida. Och var satte sig den franske generalen och blivande presidenten Charles de Gaulle sig i säkerhet när tyskarna hade invaderat hans land under andra världskriget? Jo, i London! Som högkvarter för de Gaulles fria franska armé fungerade då en pub i stadsdelen Soho. Puben heter The French House och dess entréskylt pryds av trikoloren. Förutom de Gaulle har även ett antal namnkunniga kulturpersonligheter varit stamgäster där.

[su_divider top=”no” size=”1″]
 

”Det spelades bättre boll på Gunnar Nordahls tid”, framhåller musikgruppen Torsson i en av sina mest kända låtar. En person som möjligen skulle kunna skriva under på det är den 102-årige Örnsköldsviksbon Sven Nordin. Han är en av de inte överdrivet många levande svenskarna i dag som faktiskt har spelat boll med inte bara Gunnar Nordahl, utan också med hans båda bröder Bertil och Knut. Sven har också, i en ”landskamp” mellan Nordsverige och Nordfinland, varit ordinarie i laget medan den då mycket unge Gunnar Nordahl suttit på avbytarbänken…

[su_divider top=”no” size=”1″]
 

Om ett mycket gripande drama med dödlig utgång vittnar ett kors på Rådmansö kyrkogård i Roslagen. Under en stormig marsnatt 1888 gick sju ungdomar på hemväg från ett bönemöte vilse på isen och frös ihjäl mellan öarna Sundskär och Vidinge. Normalt hade den endast kilometerlånga vandringen från den ena ön till den andra varit en enkel sak. Men nu yrde snön över isen så att sikten försvann. Dessutom vände vinden, så att ungdomarna tappade orienteringen.

[su_divider top=”no” size=”1″]
 

Förtydligande. Veckans reportage om det stora jänkarbilsmuseet “World of Classics Museum and Sales” är tyvärr bristfälligt i ett mycket viktigt avseende. Ingenstans i texten står det tydligt var museet står att finna, bara att det ligger ”några mil söder om Stockholm”. För alla er som undrar återfinns World of Classics Museum and Sales på Finkmossvägen 150 i Tumba.