Det är långtifrån alltid som den svenska julen bjuder på snö likt ett klassiskt julkort. Vårt långa land bjuder på stora variationer i vädret och ofta kommer snön först efter jul då vintern stabiliserat sig ordentligt. 

Det finns också andra faktorer som påverkar chanserna till en vit jul, främst platsens höjd över havet och dess avstånd från kusten eller en större insjö. Havens och de stora insjöarnas vatten är fortfarande relativt varmt runt jultiden och oftast har isen inte hunnit lägga sig. Därför höjer vattnet lufttemperaturen i omgivningarna och chansen för snö blir mindre. På grund av detta blir den geografiska variationen ganska stor i vissa områden, till exempel kring Sydsvenska höglandet och runt Vänern.

En mycket kall jul kan följas av en mycket mild sådan året därpå, eller omvänt, men både milda och kalla jular uppträder ofta i sviter om två, tre eller till och med fyra år i rad. Det är inte heller så att en mild jul nödvändigtvis är snöfattig eller att en riktigt kall vinter alltid bjuder på mycket snö. Normalt tempererade jular kan vara både snörika och snöfattiga.

Legendariska vargavintrar 

Historiskt sett har vi haft en hel del riktiga vargavintrar. En riktigt kall julafton fick man uppleva i delar av mellersta Sverige år 1876. Då hade Stockholm minus 22,5 grader på julaftonskvällen, köldrekord för december. Falun hade 34 minusgrader och Östersund 37 minusgrader. Krigsvintrarna 1940–1942 var legendariskt kalla, 1940 rapporterades 37,9 minusgrader från Norrköpings flygplats. Rejäl kyla var det också vintern 1965–1966, med lägstatemperaturer utöver det vanliga i Kiruna, Karlstad, Norrköping, Jönköping, Borås och Visby. I februari 1966 mättes 25,5 minusgrader i Stockholm och 52,6 minusgrader i Vuoggatjålme i Lappland, enligt SMHI. 

Bitande kyla var det också julen 2015, i större delen av Sverige. På julafton uppmättes minus 30 grader på flera håll i landet, vilket är ganska ovanligt. 

Milda jular

Genom åren har Sverige också haft ett antal milda och gröna vintrar. I SMHI:s arkiv kan man läsa notiser från så långt tillbaka i tiden som 1100-talet. Det finns bland annat dokumenterat att vintern 1172 var så mild att träden blev gröna i slutet av januari och att fåglarna byggde bon och ruggade i februari. 1241 ska träden ha stått i full blom i mars månad och 1421 mognade krusbären i april. 

1500-talet tycks ha varit ett milt sekel, att döma av SMHI:s arkiv. 1538 stod träden i trädgårdarna i ”fullt flor” i december, 1572 och 1588 bar träden blad i februari och 1585 stod säden i ax vid påsktiden. Vid flera tillfällen under 1600-talet uppges att det varken fanns snö eller frost och 1836 lär skåningarna ha kunnat plocka utslagna tusenskönor i februari.

I modern tid har bland annat jularna 1924, 1932 och 1953 stuckit ut. En riktigt mild jul var det också 1977 i Götaland då man i Simrishamn i Skåne på julaftons förmiddag uppmätte 13,7 grader, ett svenskt värmerekord för december. Julen 2013 var också mild, dessutom med nederbörd huvudsakligen som regn upp till södra Norrland. I Borås föll 30 millimeter regn under julafton, vilket innebar den regnigaste julaftonen där sedan mätningarna började 1884. 

Julstormen 1902

Det är inte bara snö och kyla som kan skapa minnesvärt julväder, utan i vissa fall även blåst och storm. Julen 1902 drog två intensiva oväder fram över landet med bara ett dygns mellanrum. Södra Norrland upplevde orkanvindar natten mellan julafton och juldagen och observatören i Östersund skrev den 25 december: ”Skador på tak, skorsten nedblåst å ångbageriet m m”. 

Redan natten därpå kom en lika omfattande stormcyklon in över södra Sverige. Från flera platser i landet rapporterades om åska och en nederbörd som övergick i snöfall. I skriften Månadsöfversikt af Väderleken i Sverige till landtbrukets tjänst kan man läsa följande:

”Häckeberga Skåne: Den orkanlika NW-storm som rasade har från kl 11 em den 25 till kl 3 fm den 26, kullvräkte 2 000 träd i härvarande skogar samt förorsakade stor skada på hustaken samt hö- och halm stackar, hvilka på flera ställen totalt jämnades med marken. Det var den starkaste storm, som här observerats sedan Novemberstormen 1872”.

Från Vadebäck i Skåne rapporterades om hus som jämnats med marken, tak som flugit bort, översvämning en kilometer från strandbädden och fiskar som slungats upp på land av de höga vågorna. 

Julkorts-jular

Rejält mycket snö var det julen 1912. I Östersund var det då 108 centimeters snödjup. Tre år senare, 1915, blev det också en vit jul med över 65 centimeter snö i Stockholm. Inte förrän nära 100 år senare, 2012, fick huvudstaden se en lika snörik jul. 

1955 bjöd också på en riktig ”julkorts­jul”. Då var det 30–50 centimeter snö i flera av Götalands och Svealands större städer, till exempel Göteborg, Växjö, Linköping, Karlstad och Stockholm. Även 1981 var en vit jul, med gott om snö i hela landet, från norr till söder.

Den kanske allra vitaste julen såg vi, enligt SMHI, 2010. Då rapporterade samtliga SMHI-stationer minst en decimeter snö och i Lund, där man annars brukar få en vit jul ungefär vart tionde år, var snödjupet 32 centimeter. Enligt SMHI tillhör året även ett av de kallaste på 100 år.

Julafton 2021 bjöd också på en vit jul, då största delen av landet var täckt av snö. Snötäcket var dock mycket tunt på sina håll söder om Mälardalen. Det var också kallt denna jul, minusgrader på de flesta håll i landet. I Hagshult i Småland mättes hela 22 minusgrader på julnatten.

Bitte Melin