Var Kempelens schackturk en bluff?
Amerikanen John Gaughan gjorde på 1980-talet en kopia av schackturken, då med dataprogram.
Dela på Facebook
Skicka som e-post

1770 presenterade Wolfgang von Kempelen en uppfinning som väckte sensation. Schacktürke – Schackturken – eller kort och gott Turken var en mekanisk schackspelare och en ytterst skicklig sådan. Den vann över i stort sett alla sina motståndare, däribland Napoleon och Benjamin Franklin…

 

Människan tycks ha varit fascinerad av tanken att skapa mekaniska maskiner som framstår som levande väsen ända sedan antiken. Under den grekiska antiken fanns enligt Aeschylus en mästerhantverkare vid namn Daedalus som konstruerade dockor och statyer som rörde på armar och ben. På 1200-talet ska, enligt vissa källor, en munk vid namn Albertus Magnus ha konstruerat en konstgjord människa av mässing som dessutom hade talförmåga, men som slogs sönder och samman av en av munkens studenter som tröttnade på tjattret den gav ifrån sig. 

 

Ett skarpt intellekt

Mekaniska dockor och figurer blev populära bland de europeiska hoven och bland adeln. Fransmannen Jacques de Vaucanson presenterade 1739 tre ”automata” som de kallades, en flöjtspelare, en trumslagare och en anka som kunde äta, smälta maten och producerade avföring. 

Men ännu mer häpnadsväckande var den mekaniske schackspelare som uppfinnaren Wolfgang von Kempelen presenterade för den habsburgska kejsarinnan Maria Theresa 1770. 

Kejsarinnan och hela hovet blev vilt imponerade, för den skilde sig markant från andra mekaniska människor och väsen, som endast kunde utföra specifika handlingar. Den mekaniske turken hade däremot ett skarpt intellekt och slog varenda motståndare vid hovet. 

 

Hobbyuppfinnaren

Von Kempelen föddes 1734 i Pressburg i Ungern som då tillhörde det habsburgska riket. Han blev anställd som ämbetsman vid hovet men var uppfinnare på fritiden och konstruerade ångmaskiner, turbiner, en skrivmaskin för blinda och en manuellt styrd talmaskin. Och så den schackspelande turken. 

Von Kempelen fick idén till den efter att ha närvarat vid en föreställning vid hovet där fransmannen François Pelletier utförde illusionstrick. Efter föreställningen utbröt en livlig diskussion om det fantastiska som Pelletier hade förevisat och då drog von Kempelen till med att han sannerligen skulle kunna uppvisa något som var ännu mer imponerande. Och kejsarinnan och hovet blev verkligen förbluffade när han så dök upp med Turken. 

Den bestod av en modell av en turkisk mansfigur, huvud och överkropp, med svart skägg och grå ögon, klädd i vackra traditionella kläder och turban. Turken satt på ett kabinett med ett schackbräde framför sig. På framsidan av kabinettet fanns dörrar, lådor och en öppning. När de nyfikna öppnade dörrarna såg de ett komplext system av kugghul och pistonger och som mest påminde om ett stort urverk. 

Turken kunde röra på huvudet och ögonen och handen flyttade pjäserna med precision. Om motståndaren flyttade en pjäs på otillåtet sätt flyttade han artigt tillbaka den. Turken slog alla motståndare vid hovet. 

 

Turken på turné

En del av motståndarna och de närvarande anade dock ugglor i mossen. En del menade att von Kempelen antingen själv eller med hjälp av en kumpan på något sätt styrde turken med hjälp av magneter. 

Andra att det fanns en dold dvärg inuti kabinettet som spelade för turkens räkning. Men när de tittade in i kabinettet såg de bara det komplicerade maskineriet. 

Von Kempelen började arbeta med andra uppfinningar men ryktet om Turken hade spridit sig över Europa. Berömda schackspelare ville till varje pris spela mot honom men von Kempelen avvärjde förfrågningar med att turken genomgick en reparation. 

Till slut beordrades han dock av kejsaren att göra klar Turken till ett statsbesök från Ryssland. Därefter begav sig Turken ut på turné, först till Paris där en del av motståndarna visade sig överlägsna, sedan till London och därefter runt om i resten av Europa. 

Von Kempelen dog 1804 varefter hans son sålde Turken till Johann Nepomuk Mälzel som av sonen fick instruktioner i hur den fungerade. Och utmaningen till allmänheten var nu inte bara att slå Turken utan också att redovisa en förklaring till hur den fungerade. 

 

Hemligheten avslöjad

Turken slog en rad berömda motståndare de närmaste åren, bland andra Napoleon 1809. Mälzel turnerade med Turken i USA, Kanada och Kuba, där han dog i gula febern 1838. 

Hans tillhörigheter, däribland Turken, överlämnades till en av hans vänner, som sålde Turken till John Kearsley Mitchell, amerikansk schackfanatiker och läkare. Han och några vänner lät reparera Turken och fick också reda på hemligheten. Kabinettet var så sinnrikt utformat att där bakom maskineriet fanns ett utrymme med plats för en vuxen människa som kunde styra pjäsernas rörelser. 

Det var läkarens son, Dr. Silas Mitchell, som i tidningen Chess Monthly skrev en serie avslöjande artiklar om hur bluffen fungerat. Och att det var olika spelare som använts genom åren. 

Turken donerades så småningom till The Peale Museum i Baltimore, men förstördes i samband med en brand 1854. På 1980-talet spenderade amerikanen John Gaughan, en tillverkare av tillbehör för magiker, 120 000 dollar på att tillverka en kopia av Turken. Den skilde sig dock på den punkten att människan inuti ersatts av ett dataprogram. 

 

Michael Dee

Första bilden: Skiss från Joseph Friedrich von Racknitz tolkning av Turken.
Andra bilden: Turkens skapare, Wolfgang von Kempelen. Självporträtt i kol.
Dela på Facebook
Skicka som e-post

Veckans tidning

Nyhetsbrevet

Vill du ha information, erbjudanden och rabatter från Kvällsstunden?

Prenumerera på nyhetsbrevet!

När du registrerar dig på Nyhetsbrevet samtycker du till att få exempelvis erbjudanden, rabatter och allmän information från Kvällsstunden via e-post. Du kan när som helst säga ifrån din prenumeration på nyhetsbrevet om du inte längre vill ha det.

Kontakta oss

Telefon:
021-19 04 15

 

Mejl: Klicka här

 

Post:
Kvällsstunden
Box 1080
721 27 Västerås

 

Kvällsstunden och kvallsstunden.se ägs och ges ut av Tidningshuset Kvällsstunden AB. Ansvarig utgivare: Claes Nero. Mer information om Kvällsstunden hittar du här.

Följ oss på Facebook

  • Kvällsstunden
    5.0
    powered by Facebook
    Lasseman Svensson
    Lasseman Svensson
    2018-10-15T20:09:11+0000
    Jag är 67 år inne på mitt snart 68:tionde år och är inte allt för gammalmodig, jag gillar Kvällsstunden och finner ro i att bläddra i denna tidning. Som sagt det är trevligt att bläddra i en riktig tidning i denna digitaliserade värld.
    Gunnar Johansson
    Gunnar Johansson
    2018-09-27T11:18:32+0000
    Kvällsstunden är en riktig "Läsetidning" och med äsvärda artiklar från äldre dagar till nutid Tidningen är svår att vara utan helt enkelt
    Christina Ögrim
    Christina Ögrim
    2018-05-16T13:42:08+0000
    ETT STORT JUBILEUMSGRATTIS till Kvällsstunden 80 år! Jag förstår verkligen varför ni finns kvar efter 80 år. Det är en tidning som jag läser med förtjusning och förväntan. Tittar ivrigt och längtansfullt efter brevbäraren varje tisdag. Älskar er traditionella och lättlästa layout. Modernisera för allt i världen ingenting! Njutningen av att läsa en äkta papperstidning i behändigt format - HELT UTAN ANNONSER - är ovärderlig. Era artiklar och reportage är alltid intressanta och läsvärda. Många gånger om celebriteter från förr i tiden, och som verkligen behöver dras fram ur glömskan. Det blir för mig en nostalgitripp down the memory lane. Er digitala service gör det enkelt, bekvämt - och gratis - att lämna tävlingssvar. Sedan är det bara att ivrigt invänta lottvinsterna. Dessutom är det perfekt storlek på korsordsrutorna, så texten blir lättläst för en starropererad. Nu i vecka 20 har Kvällsstunden dessutom förärat mig med en helsida om "Rännstensungen från Götgatan 83". Det har gjort mig alldeles varm om hjärtat och oerhört stolt och glad. Då kan jag inte göra annat än att ge Kvällsstunden FEM SKINANDE GULDSTJÄRNOR
    Kenneth Falk
    Kenneth Falk
    2018-04-24T15:45:54+0000
    Några tycker att tidningens framtoning är gammalmodig, jag tycker det är en styrka. Att i denna digitaliserade värld få hålla i en papperstidning som påminner om tidningarna som fanns när jag växte upp är en lisa för själen, för även om man hänger med något så när i det moderna mediabruset så känner man sig ganska vilsen ibland. Så snälla, vik inte av från Era traditioner. Dessutom gillar jag den redaktionella texten och dess innehåll
  • Radio Viking (sponsrad)

    Lyssna på Radio Viking här! Klicka på radion för att starta!

    radioRV7

    Kvällsstundens kundtjänst:
    Frågor som rör prenumeration, utebliven tidning, adressändring och dylikt besvaras i första hand av kundtjänst.
    Vid kontakt med kundtjänst, ange kundnr för snabbare hjälp. Vanliga frågor besvaras här. Frågor som rör tidningens innehåll besvaras av redaktionen.
    Vår kundtjänst är bemannad:

    Måndag-fredag: kl. 09.00-16.00
    Lunchstängt mellan 12.00-13.00

    Telefon: 021-19 04 15
    E-post: Klicka här

    Prenumerationspriser:
    • Helår 610:–
    • Halvår 340:–
    • Kvartal 210:–
    • Autogiro: 52:–/månad
    Beställ din prenumeration här.

     

    Utlandsprenumeration:
    Helår: 1070:–, halvår 590:–
    Vill du prova tidningen?

     

    Erbjudande!
    Du får 5 nummer av Kvällsstunden för endast 50 kronor. Klicka här för att komma till erbjudandet.

    Om tidningen:
    Kvällsstunden grundades 1938. Den är privatägd, är politiskt och religiöst obunden och har ingen anknytning till någon intresseorganisation. Kvällsstunden är TS-kontrollerad, upplaga år 2018: 36 400 exemplar. Chefredaktör och ansvarig utgivare är Claes Nero. För mer information om tidningen, klicka här.

    Kontakt:

    Mejla chefredaktören
    Mejla webbansvarig
    Övriga medarbetare

    Kvällsstunden samt kvallsstunden.se ägs och ges ut av Tidningshuset Kvällsstunden AB. Organisationsnr: 556294-1665, Postadress: Box 1080 721 27 Västerås. Telefon Kundtjänst: 021-19 04 15. Ansvarig utgivare: Claes Nero. VD: Ewa Helmrich, ewa.helmrich@tidningshuset.com. För mer information om tidningen Kvällsstunden, klicka här. Allt material som publiceras i Kvällsstundens pappersupplaga lagras digitalt. Hela eller delar av publicerat/inskickat material kan även komma att publiceras på de digitala plattformar och forum som Kvällsstunden förfogar över. Den som insänder material till tidningen anses vara medveten om – samt medge – att sådan digital lagring och publicering kan ske. kvallsstunden.se använder cookies (webbkakor) för att ge användaren ökad funktionalitet och en bättre upplevelse av innehållet på kvallsstunden.se. Cookies används bland annat för besökarstatistik och vid användning av formulär. Kvällsstunden rekommenderar att godkänna användning av cookies när man besöker kvallsstunden.se. Läs mer här.