Kvällsstunden vecka 25

Midsommarfirande i Battery Park, New York 2015.

Majstång, folkdräkter, blågul flagga – precis som det ska vara på en riktig svensk midsommar. Men ni märker säkert att det är något med bakgrunden, alltså skyskraporna, som avslöjar att bilden är tagen i ett annat land än vårt gamla Svedala. Och visst, det stämmer. Platsen som den här midsommarhälsningen till Kvällsstundens läsare kommer ifrån är Battery Park vid sydspetsen av Manhattan i den amerikanska mångmiljonstaden New York. Där firas det på äktsvenskt vis varje midsommarafton i det svenska konsulatets regi. Till toner av fiolspelmän dansas det kring stången. Flera tusen deltar i firandet.

Läs mer om årets firande i Battery Park här

Mer ur veckans nummer

Under sin livstid hörde han till Sveriges mest lästa – och omskrivna – författare. Efter sin död blev det ”öronbedövande tyst” om honom. Det handlar om Per Anders Fogelström, ansedd som den svenska litteraturens främsta Stockholmsskildrare genom sin romanserie Mina drömmars stad, Barn av sin stad, Minns du den stad, I en förvandlad stad och Stad i världen. En trilogi om barn hann han också med: Vävarnas barn, Krigens barn och Vita bergens barn. I veckas nummer av Kvällsstunden friskar vi upp minnet om vem Fogelström var.

Per Anders Fogelström gjorde staden Stockholm odödlig genom sina romaner. Foto: IBL bildbyrå.

Apropå glömska, så är det också tämligen okänt i dag att Sverige var svårt drabbat av koleraepidemier på 1830-talet. Trots att den svårta  tarmsjukdomen från början betraktades som en uteslutande tropisk farsot lyckades den via handelsvägarna sprida sig norrut i Europa. Den slog först till i Göteborgs hamn och spred sig sedan med en fasansfull hastighet. När det var som värst dog nästan 100 människor om dagen i staden. Därifrån tog sig koleran via Göta älv och Göta kanal uppåt i landet. Men längre norrut än till den norra Upplandskusten kom den inte.

Inskriptionen på minnesstenen i Näs, och till höger Robert Koch.

Få 77-åriga kvinnor i Sverige har ett så spännande förflutet som diplomaten Birgitta Karlström Dorph. Under 1980-talet var hon ambassadråd vid den svenska ambassaden i Sydafrikas administrativa huvudstad Pretoria. Hennes uppgift var att som  hemlig agent åt statsminister Olof Palme överföra hjälppengar till den då förbjudna antiapartheidrörelsen i Sydafrika. Det var ett farligt uppdrag under en tid då lönnmord och bilbomber drabbade många vita apartheidmotståndare, även utländska.

Birgitta Karlström-Dorph, en modig kvinna. Foto: IBL bildbyrå

Gott till midsommar

Till midsommarbuffén, Laxrosor i grönska och Fyra lökars sill.
Foto: AnnCi Larson

Laxrosor i grönska
och Fyra lökars sill

Laxrosor i grönska

8 bufféportioner
ugn 175 grader

• 3 pkt fryst bladspenat
• 6 ägg
• 2 dl vispgrädde
• 1 dl majonnäs
• 2 dl finhackad dill
• salt + svartpeppar efter smak
• 8 skivor kallrökt lax
• dillvippor


Gör så här: Tina och krama ur spenaten ordentligt. Vispa äggen lätt och rör ner spenaten och övriga ingredienser, utom laxen och dillvipporna. Smaka av med salt och peppar. Häll blandningen i en ugnsfast form och ställ in i ugnen i ca 35 minuter. Låt svalna.
Snurra ihop laxskivorna till
små rosor och stick ner en dillvippa i dem. Lägg dem i ett fint mönster ovanpå spenatformen och servera.
Perfekt på buffébordet.

Fyra lökars sill

8 bufféportioner


Lag:
• 2 dl ättiksprit, 12 %
• 4 dl kallt vatten
• 3 dl strösocker


Sillinläggning:
• 2 burkar inläggningssill à 420 gram
• ½ purjolök
• 1 rödlök
• 1 liten gul lök
• 2 msk finhackad gräslök
• ½ dl finhackad dill
• 1 msk krossad kryddpeppar
• 2 tsk krossad rosépeppar
• 2 lagerblad


Gör så här: Koka upp samtliga ingredienser till lagen och låt den kallna. Skölj sillfiléerna och låt dem rinna av. Skär filéerna i snedställda bitar, 1 – 1,5 cm breda. Ansa och skiva purjolöken. Skala och skiva lökarna. Varva sillen med all lök, dill, kryddpeppar och rosépeppar i en glasburk. Stick ner lagerbladen och slå på lagen. Låt sillen stå kallt i minst ett dygn.
Före serveringen toppas sillen med lite hackad dill och gräslök. Strö gärna över några korn rosépeppar också.

När bilturer tillhörde ovanligheterna

Läsarnas egna berättelser:

Här har man stannat till vid Elsa Anderssons konditori i Norberg.

Efterkrigstiden, särskilt 1950-talet, brukar räknas som den tid då bilen blev nästan var mans egendom. Småbilar som Volvos PV 544 och Volkswagen var billiga nog även för en arbetare. Bensinstationer och bilverkstäder växte upp längs många vägar, och Medelsvensson kunde åka på bilsemester eller hälsa på släkt och vänner.
Men bilutflykter var inget nytt då, även om de länge var förbehållna de välsituerade. 
Jag kan berätta om Severin Löwenhielm, som köpte bil ungefär 1916. Severin var född i Klockhammar, Närke, men han läste kemi på Teknis i Örebro och sedan på Tekniska Högskolan i Stockholm. Han fick en bra tjänst vid Myntverket, och familjen hade en stor villa i Djursholm. 

Skaffade bil!

På somrar och helger bodde de ofta hos släkten på Västanfors herrgård, nu i Fagersta kommun. Hans fru Malla var född Enhörning och dotter till Magnus Enhörning, förvaltare vid bruket och herrgården i Västanfors. Severin hade kamera och fotograferade en del. 

Paret Löwenhielm hade inga barn. Efter makarnas död fick Fagersta kommun hand om en hel del av hans bilder. De speglar vad man gjorde: födelsedagsbilder, kaffe på balkongen, något bröllop i parken och utflykter i trakten. Vid seklets början var det häst och vagn eller tåg som gällde. 

Men sedan skaffade han bil, och då kunde det bli lite längre utflykter. På en bild här ser vi hans bil vid ett hus i Norberg. Severin tar bilden och hans hustru Malla sitter på platsen intill förarsätet. Huset i Norberg har identifierats som det gamla välkända Elsa Anderssons konditori, som tyvärr gick till spillo i en mordbrand förra året. Man har alltså tagit sig en biltur för eftermiddagskaffet och har förmodligen tre släktingar på herrgården med i baksätet.

Barndomshemmet bevarat

Men Löwenhielms åkte ofta med bilen från Djursholm till Västanfors, i varje fall om vårarna och somrarna. Det var lång väg, och det gick inte så fort på den tiden. Man fick förstås ha matsäck med för att kunna ta matrast ibland. 
Jag kan visa en bild här, där Severin sitter med smörkniven i högsta hugg och Malla vid sin sida. Kanske har han tagit den med stativ och självutlösare, för det var ganska vanligt förr. Men ibland hade de någon i sällskap, ofta en släkting, som kan ha tagit bilden. 
Severin dog 1947 och Malla 1954. Hon hade sålt Västanfors herrgård till kommunen när hon blev änka. Där kan man nu ännu se hur hon bodde för länge sedan, för hennes barndomshem i den ena flygeln blev museum. 
Severins bilder skänktes alltså till kommunen och finns numera vid Bruksmuseet i Fagersta.

Arne Stråby

Fikapaus är givetvis ett måste! Sivert och Malla Löwenhielm intar medhavd matsäck.

Du är på väg att logga ut.
Vill du fortsätta?

Just nu har du inga aktiva prenumerationer på E-TIDNINGEN eller TALTIDNINGEN.
Välj ett alternativ nedan för att köpa och aktivera önskad digital prenumeration av Kvällsstunden.

Saknar du ett webbkonto? Du skapar enkelt ett kostnadsfritt konto härifrån.