Kvällsstunden vecka 20 – 2017

Ön Nantucket på den amerikanska östkusten, söder om Boston, var på 1800-talet ett centrum för jakten på valar. Också den ursinniga jakten på valen Moby Dick utgick från Nantucket i Herman Melvilles roman. Men i dag är vapnen nedlagda på valfångstfartygen från ön. I stället jagas det med kameror. På båtturerna från Nantucket är det främst knölvalar som hoppar upp framför fotograferna, som ovan, men också sillvalar och vikvalar. För övrigt är Nantucket ett lyxigt semesterparadis för riktigt rika och välbeställda. Bland befolkningen där återfinns också två svenska kvinnliga bästisar, Ingrid Francis och Ingela Ray. Sedan 1969 driver Ingrid ett litet bed and breakfast-företag, Swedish Delight, på den exklusiva ”miljonärsön”.

 

Mer ur veckans nummer

När andra världskriget rasade och det brittiska folket behövde en radioröst som de kunde lita på och som ingav lugn och förtröstan, då vände de sig till en svensk, eller åtminstone näst intill, nämligen Tord Alvar Lidell. Han var visserligen själv född i England, men båda hans föräldrar var svenskar, utvandrade från Månstad i Västergötland. Lidell var Nyhetsuppläsaren med stort ”N” på BBC News, motsvarigheten till svenska Dagens eko.

Alvar Lidell, här med dottern Sarah som också arbetade på BBC, strax innan
det var dags att gå ut i sändning. Foto: Sjöberg bildbyrå

Vem som är världens bäste fotbollsspelare genom tiderna diskuteras ständigt och jämt fotbollsvänner emellan – och något slutgiltigt svar på den frågan lär väl aldrig komma. Minst lika svårt torde det vara att fastställa vem som varit sämst genom alla tider. Rimligen borde denne någon ha hållit till i gärdsgårdsseriernas bottenskikt och därmed åtnjutit en skyddande anonymitet. I ett riktigt stort sammanhang, nämligen för Southampton i en match 1996 mot Leeds i brittiska Premier League, gjorde senegalesen Ali Dia ett 53 minuter långt och fullkomligt förvirrat inhopp. Han sprang omkring på planen, synbarligen utan att ha en aning om vad han skulle göra där… Ali Dia är i alla fall Kvällsstundens Sportprofil denna vecka.

Ali Dia från Senegal spelade en match för Southampton 1996.
Men hur det egentligen gick till är det ingen som vet...

När man hör fransyskan Mireille Mathieu sjunga kan man tro att att det är legendaren Édith Piaf – och vice versa. Båda är/var småväxta kvinnor med starka röster och distinkta franska uttal. Men där upphör likheterna. Medan Piaf hade ett trasigt liv som klangbotten i sitt artisteri har mademoiselle Mathieu levt skötsamt och ordentligt i hela sitt liv.

Mireille Mathieu slog igenom 1965 som 19-åring och har sedan radat succéerna.

Den svenska rösten lugnade britterna

Alvar Lidell, här med dottern Sarah som också arbetade på BBC, strax innan
det var dags att gå ut i sändning. Foto: Sjöberg bildbyrå
[good_old_share]

Vem skulle du vilja höra som nyhetsuppläsare i radio om vi befann oss i krig? Vilken röst skulle du känna dig trygg med? För britterna under andra världskriget var svaret den svenskklingande Tord Alvar Lidell, ibland med efternamnet stavat ”Liddell”. 

På BBC News, motsvarigheten till svenska Dagens eko, lät det: 
”Här är nyheterna och det är Alvar Lidell som läser dem”.
Lyssnarna blev lugnade av en stadig och klar röst tillhörande en svenskättling till nyhetsuppläsare som de inte visste mycket om. Men miljoner i Storbritannien lyssnade och litade på honom. 
Alvar Lidell meddelade bland annat befolkningen att Edward VIII hade abdikerat i december 1936 och att Storbritannien var i krig med Tyskland den 3 september 1939. Det var också hans nyhetsinslag om att Japan hade attackerat den amerikanska marinbasen Pearl Harbour på Hawaii som först gav världen nyheten. 
Hans fullständiga namn var Tord Alvar Quan Lidell och hans föräldrar var svenskar. Alvar Lidell dog 1981 och hyllades i Storbritannien för sin viktiga insats för landet. Under 37 år var Alvar Lidell en av de populäraste radiorösterna och han satte standard för den moderna nyhetsförmedlingen i Storbritannien. I Sverige var och är han i stort sett okänd.

Musikalisk begåvning
Alvar Lidell föddes den 11 september 1908 i Wimbledon, Surrey, sydväst om London. Hans far John Adrian Lidell och hans mor Gertrud, född Lundström, kom till England från Månstad i södra Västergötland. De flyttade till England då John skulle representera ett svenskt företag som sålde timmer och pappersmassa. 
Fadern John kom in i skogsindustrin då han hade släktingar som arbetade på sågverk i Västerbotten. Han hade själv jobbat som virkesförsäljare i Robertsfors innan han reste till England och blev importör av svenska skogsprodukter i början av 1900-talet. Familjen Lidell bestämde sig för att stanna kvar i landet och deras son Alvar placerades på privatskolan King’s College i Wimbledon, som hade högt anseende. Då han även var mycket musikalisk studerade han piano, cello, piccolaflöjt och sång. När han fortsatte studierna vid universitetet i Oxford blev han känd som en duktig sångare och skådespelare. 
Alvar var en språkbegåvning och talade, förutom engelska och svenska, både franska och tyska flytande. Efter studierna undervisade han ett kortare tag i sång och turnerade med ett musik- och teatersällskap, men han fascinerades av det nya mediet radio som han av en tillfällighet kom i kontakt med. 
Till en radiopjäs sökte det statliga radioföretaget BBC en yngre man med skådespelarerfarenhet som talade med svensk brytning. Vänner tipsade Alvar om denna roll som borde passa honom. Han anmälde sig och fick rollen samt anställdes 1932 som programpresentatör på BBC:s lokalstation i Birmingham. 
1933 flyttade Alvar till huvudkontoret i London och 1937 blev han chef för presentatörerna och nyhetsuppläsarna. Han gifte sig 1938 med Nancy Margaret Corfield och fick med henne två döttrar och en son. 

Igenkänning viktigt
Nyhetsuppläsarna hade varit okända röster, men i samband med andra världskriget började BBC presentera dem vid namn och deras porträtt hamnade i tidningarna. Det blev viktigt att befolkningen som lyssnade på radio kände igen rösterna och personerna eftersom Tyskland då hade börjat med falska nyhetssändningar på engelska, riktade till det brittiska folket. BBC ville ha nyhetsröster som var besvärliga att imitera för tyskarna. 
En av cheferna på BBC kom ihåg radiopjäsen med den svenskbrytande Alvar Lidell. Hans särpräglade röst var svår att härma, vilket gjorde hans röst betydelsefull och han blev den viktigaste nyhetsuppläsaren i Storbritannien. Det var svårt för engelsmän och andra att uttala hans namn Tord Alvar Lidell på tydlig svenska. Oftast uttalades efternamnet fel som Liddell. 
Under slaget om Storbritannien var Alvar Lidells insatser i radio speciellt viktig. Hans röst var klar och tydlig, svenskättlingen Alvar Lidell var trovärdig och hade stor förmåga att lugna det brittiska folket när det var som mest kritiskt för landet, det vill säga när tyskarna bombade städerna, sände ut falsk information och planerade för en invasion.

Mottog imperieorden
På grund av sina språk- och radiokunskaper blev Alvar Lidell 1943 utlånad till RAF, engelska flygvapnet, och tjänstgjorde som underrättelseofficer. En stor del av den tiden tillbringade han på underrättelsecentrat Bletchley Park, där man jobbade med att lyssna på tysk radiotrafik och ”knäcka” tyska koder. Hans röst behövdes dock på BBC, dit han återvände 1944 och arbetade fram till krigsslutet med att ge britterna trovärdig nyhetsförmedling. 
Efter kriget fick han en chefstjänst på den nya kanalen BBC Third Programme, som hade en inriktning på kultur. Där tjänstgjorde han åren 1946–1952. Därefter återvände han till BBC News och var med om att utveckla och modernisera nyhetsförmedlingen. Han arbetade också en del med tv, men trivdes bäst i radiostudion.
Alvar Lidells stora hobby allt sedan ungdomsåren var sång och musik. Han hade en underbar barytonröst och fick under årens lopp spela in flera skivor med ballader och visor för olika grammofonbolag. De flesta skivinspelningarna gjordes under 1940-talet, men så sent som 1975 förekom han på samlingsskivor i England. 
Han gick i pension 1969 efter att ha läst nyheter i 37 år. Men han fortsatte att skriva artiklar och debattera kring ämnet uttal och frasering i radio, som han tyckte blev allt sämre. Alvar läste också in 237 talböcker för synskadade. 
Alvar medverkade redan i början av 1940-talet som speaker i flera brittiska filmer, återkom i rollen som nyhetsuppläsare 1971 i filmen Krutgubbar (Dad’s army). Flera av hans upplästa radionyheter från krigsåren har förekommit i olika krigsfilmer, till exempel den stora produktionen Battle of Britain 1969. På fritiden löste han ofta korsord och kastade dart, båda sakerna var han duktig på. 
För sina viktiga insatser under krigsåren erhöll Tord Alvar Lidell 1964 Brittiska Imperieorden, MBE – Most Excellent Order of the British Empire, en av de främsta utmärkelserna i Storbritannien. Han dog 72 år gammal i cancer på ett sjukhus i Nortwood, Middlesex, den 7 januari 1981. 

Sven-Åke Henriksson 

[good_old_share]

Du är på väg att logga ut.
Vill du fortsätta?

Just nu har du inga aktiva prenumerationer på E-TIDNINGEN eller TALTIDNINGEN.
Välj ett alternativ nedan för att köpa och aktivera önskad digital prenumeration av Kvällsstunden.

Saknar du ett webbkonto? Du skapar enkelt ett kostnadsfritt konto härifrån.