Kvällsstunden vecka 31 – 2017

Ena stunden utgav han sig för att vara indianhövding på platser där han aldrig hade satt sin fot. Andra stunden klädde han ut sig (som på bilden) till den vite spanarhjälten Old Shatterhand. Men inget av detta stämde. I själva verket var han – Karl May – en tvättäkta tysk från Hohenstein-Ernstthal nära staden Dresden i östra Tyskland. Däremot stämde det, enligt mångas mening, att han sin ”tyskhet” till trots var världens bäste indianboksförfattare. Och Old Shatterhand  var en av hans bokhjältar, tillsammans med bland andra apachehövdingen Winnetou. Hans livliga fantasi var till hjälp när han skrev men till raka motsatsen när han fabulerade och bedrog i det verkliga livet.

 

Mer ur veckans nummer

Som tonåringar var Rolf från Springliden och Inga-Britt från grannbyn Mörttjärn ett par. Men så flyttade Inga-Britt till USA för att – bara tillfälligt – bli hembiträde och barnflicka i en amerikansk familj. Det tillfället blev dock längre än det var tänkt efter giftermål, barnafödande, utbildning och arbete som sjuksköterska. Men som inbjuden till ett by-event i den gamla födelsetrakten kom Ing-Britt – och träffade Rolf igen. Båda hade då minst sina livskamrater och nu är deras parförhållande återupptaget!

Läs hela artikeln här!

– Om någon tror att det känns annorlunda i kroppen att bli förälskad som 80-åring än som ung så är det helt fel, säger Inga-Britt.

Skådespelarna Carl-Gustaf Lindstedt och Arne Källerud var stora personligheter i Sveriges nöjesbransch under flera decennier. Mestadels skördade de sina scenframgångar var och för sig. Men under en intensiv period från 1950-talets mitt och några år framåt var de ett mycket sammansvetsat humorpar. Som ”Bråkmakarna” munhöggs de till svenska folkets förtjusning.

Arne Källerud och Carl-Gustaf Lindstedt slog igenom på allvar med radioserien Räkna med bråk. Senare skildes de åt men fick bägge framgångsrika karriärer. Foto: Sjöberg bildbyrå

Brigitta Scherzenfeldt hann under sina 52 levnadsår mellan 1684 och 1736 uppleva mångdubbelt mer än vad som var gängse för den tidens kvinnor. Tidigt föräldralös blev hon gift fyra gånger, änka tre gånger, krigsfånge hos ryssarna, slavinna, hovdam hos mongolerna och slutligen mjölnarhustru på Waldemarsudde i Stockholm.

Brigitta Scherzenfeldts kalmuckiska dräkt kan beskådas på Livrustkammaren i Stockholm.

De fann varandra igen – efter 65 år!

– Om någon tror att det känns annorlunda i kroppen att bli förälskad som 80-åring än som ung så är det helt fel, säger Inga-Britt och tittar ömt på sin trolovade.
[good_old_share]

Ett känt ordspråk uppger att gammal kärlek aldrig rostar. Ett exempel på detta är den återförening som den 81-åriga amerikanska  medborgaren Inga-Britt Muczynski och den jämnårige Lapplandsbon Rolf Hällsten fått uppleva på sin ålders höst. De var ett par som tonåringar på 1950-talet och har nu 65 år senare på nytt blivit kära i varann.

Inga-Britt Muczynsky hette Sundström i efternamn när hon 1958 lämnade uppväxtbyn Mörttjärn i Malå kommun i Lappland för äventyret som hembiträde och barnflicka i en amerikansk familj i den amerikanska staten New Jersey.
– Jag såg en annons i en vecko-tidning att familjen ifråga sökte ett svenskt hembiträde. Kravet de hade var att den som de sökte skulle ha körkort. Och eftersom jag just hade tagit körkort men saknade egen bil lockades jag att söka, eftersom jag som ung älskade att köra bil, säger Inga-Britt – som också minns den första tidens språkproblem i USA, då hennes skolengelska inte på långa vägar var den amerikanska engelska som talades ”over there”.
Men innan hon emigrerade till det stora landet i väster – ja, ända sedan barnsben – hade Inga-Britt känt och även varit skolkamrat med den jämnårige Rolf Hellsten från grannbyn Springliden.

Relationen tog slut
– Under tonårstiden var vi ett par som sällskapade ganska länge. Men vår relation tog slut i samband med att Rolf for till vår centralort Norsjö för fortsatt skolgång samtidigt som min äventyrslusta gjorde att jag åkte ända ner till Katrineholm för att gå realskolan där, berättar Inga-Britt.
Och efter det att hon åkt till USA skulle det dröja mer än ett halvt sekel innan hon och ungdomsförälskelsen av en slump träffades igen.
Men det var inte alls meningen att Inga-Britt, som då alltså hette Sundström, skulle bli bosatt i USA under långt mer än ett halvt sekel.
– Tvärtom var tanken att jag ganska snart skulle åka hem till Sverige igen. Men i stället träffade jag en man som jag senare gifte mig och senare också fick barn tillsammans med. Efter giftermålet  bodde vi först i New York-området en tid, innan vi flyttade vidare till staten Pennsylvania där vi sedan levde i nästan 20 år.

Mångkulturella Florida
Flyttlasset för makarna Muczynski gick sedan till soliga Florida, där den numera 81-åriga Inga-Britt efter makens död fortfarande har hus, barn, barnbarn, vänner och även sin hemadress sedan 32 år tillbaka.
– Florida är en ofantligt mångkulturell och internationell stat där det är lätt att leva och verka, fastslår Inga-Britt och poängterar att USA är ett land med många stater där lagar och förutsättningar till ett bra liv skiljer sig ganska väsentligt beroende på i vilken delstat man bor.
– De olika staterna är som olika länder. I många stater är det jättebra att leva, i andra betydligt sämre. Men skillnaderna mellan att bo i Sverige och i USA är nog generellt ändå inte så stora som man kan tro, menar Inga-Britt, som dock erkänner att det relativt starka sociala nätverk som finns i Sverige till viss del saknas för många amerikanska medborgare.

Så här såg det ut när dagens profil fick besök av sin nyfunna kärlek Rolf Hällsten hemma i Florida. När han sedan åkte tillbaka hem till Arvidsjaur så valde Inga-Britt att följa med.

Inga flyttplaner fanns
På 1970-talet utbildade sig det tidigare hembiträdet till sjuksköterska, ett yrke som hon sedan dess utövat på ett sjukhus i Florida. Några planer att på äldre dar flytta tillbaka till sitt gamla hemland  fanns absolut inte ”på kartan” för den forna  Mörttjärnstjejen. 
Men livet är som bekant föränderligt och sommaren 2013 blev den då 77-åriga Inga-Britt hembjuden till det by-event som anordnats i hennes födelsetrakter – i syfte att eventuellt locka utflyttade att på nytt vända tillbaka till sina rötter i Västerbottens inland. 
Då och där tog livet en ny vändning för både Inga-Britt och hennes forne pojkvän Rolf Hällsten, som inte heller han hade sin mångåriga livskamrat kvar i livet. 
Rolf hade dessutom i flera år varit drabbad av svår sjukdom som dragit ner både hans fysik och livsglädje.
– Jag hade hört sägas att Inga-Britt skulle komma till hem till eventet, så jag var lite förberedd på mötet. Men för Inga-Britt var det nog en stor överraskning att hon skulle träffa mig igen, säger Rolf och ler glatt vid minnet.
Inga-Britt igen:
– I ärlighetens namn kände jag knappt igen honom alls till en början, men ganska snart upplevde vi nog båda att återföreningen var något riktigt speciellt som vi absolut måste ta till vara och utveckla, säger hon.

Besökte Florida
Efter den omtumlande återföreningen reste Inga-Britt hem till Florida för att fortsätta att arbeta inom sjukvården. En tid senare reste Rolf ner till henne i Florida. Och när han sedan efter besöket åkte tillbaka till Sverige och hemmet i Lapplands inland så valde Inga-Britt att följa med.
– Det kändes helt rätt. Om någon tror att det är annorlunda att bli förälskad som 80-åring än i yngre år så är det helt fel. Det är ingen skillnad utan det kittlar i kroppen precis på samma sätt, säger hon och tittar ömt på sin numera trolovade, som också han försäkrar att den nyfunna kärleken varit mycket positiv både mentalt och hälsomässigt för honom.

Litar inte på Trump
Trots sina mera än 60 år i USA har Inga-Britt bevarat sitt svenska modersmål mycket bra. Lite amerikansk brytning hörs förstås ibland, men i det stora hela är hennes svenska intakt.
Hennes amerikanska pass går ut nästa år och hon saknar idag ett giltigt svenskt pass eftersom hon ännu inte fullt ut finns registrerad i den svenska datorn.
– Jag vill absolut leva här framöver tillsammans med Rolf. Men att lämna Florida för gott, där mina barn och barnbarn bor, blir förstås inte helt lätt. Dessutom är jag lite orolig för vad den nya presidenten ska hitta på, han har ju redan tagit bort vissa sociala förbättringar som den förre presidenten Obama  åstadkommit.
– Donald Trump verkar emellanåt helt galen i sina åsikter och jag anser att han är en mycket dålig representant för det amerikanska folket. Förhoppningsvis blir hans era kortvarig, tillägger  hon avslutningsvis.

Nils Widman

[good_old_share]

Du är på väg att logga ut.
Vill du fortsätta?

Just nu har du inga aktiva prenumerationer på E-TIDNINGEN eller TALTIDNINGEN.
Välj ett alternativ nedan för att köpa och aktivera önskad digital prenumeration av Kvällsstunden.

Saknar du ett webbkonto? Du skapar enkelt ett kostnadsfritt konto härifrån.