Sydpolska Kraków är en vacker, brusande metropol med många sevärdheter. 1320 utsågs den till Polens huvudstad och var länge landets politiska och kulturella centrum. Bara en timme bort med tåg finns lugnet i charmiga Tarnów.

I slutet av 1500-talet blev Warszawa ny huvudstad, men Kraków var fortfarande kröningsstad till en bit in på 1700-talet. På kalkstensklippan Wawel – belägen i den södra delen av Gamla stan vid floden Wisla – tronar slottet. Här har de flesta polska kungar residerat och i den intilliggande katedralen är de begravda.

Nuvarande Gamla stan, Stare Miasto, började anläggas i mitten av 1200-talet på en plats där internationella handelsvägar korsat varandra sedan urminnes tider. Gatorna bildar ett regelbundet rutnät med Rynek Glowny, ett av Europas största medeltida torg, i centrum – en jättelik kvadrat där varje sida är 200 meter.

Fordom var Gamla stan omgärdad av vallgravar och stadsmurar med torn och befästningar, men i början av 1800-talet hade de förfallit. Den norra Florianporten bevarades men i övrigt revs försvarsanläggningarna och förvandlades till grönområde. I en ring runt centrum planterades kastanjer, askar, ekar, bokar, lönnar och andra träd. Detta område, kallat Planty, löper nu som en fyra kilometer lång syrerik och promenadvänlig ring kring Gamla stan.

Från trängsel till lugn

Jag var i Kraków senast sommaren 2013. När jag återvänder sex år senare har antalet turister ökat markant. Hit går lågprisflyg från i stort sett hela Europa. Det har helt enkelt blivit trångt på torg och i gränder. Och det högljudda nattlivet pågår till långt fram på småtimmarna.

De vanligaste utflyktsmålen från Kraków är koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau samt saltgruvan i Wieliczka, båda oerhört berörande och sevärda. Men också där är det massor av turister, köer och trångt. Jag väljer i stället att ta tåget en timme österut till småstaden Tarnów vid foten av bergskedjan Karpaterna. Där finner jag lugnet.

Nästan folktomt

Tarnów skulle kunna beskrivas som en försynt lillasyster till den dominante och självsäkre brodern Kraków. Staden grundades på 1300-talet. Även här finns gamla kvarter bevarade runt ett gigantiskt torg med rådhuset i mitten. Strax intill reser sig den ståtliga gotiska katedralen.

Redan när jag stiger av tåget möts jag av en sevärdhet: den välrenoverade, drygt 100 år gamla stationsbyggnaden. Jag tittar på väntsalar och perronger innan jag följer gatan Krakowska upp mot Gamla stan. Halvvägs ligger Bristol, Tarnóws enda fyrstjärniga hotell som öppnades 1906. Där har jag bokat rum i två nätter.

I receptionen står en prydlig ung man, klädd i mörk kostym, vit skjorta och fluga. Han överräcker nyckeln och ger på inövad engelska information om allt jag behöver veta om hotellet. Men när jag säger något utanför protokollet verkar han inte begripa. ”No problems”, svarar han bara. 

Över huvud taget ska man inte förvänta sig att människor i Tarnów pratar annat än polska. De flesta restauranger har ingen meny på andra språk. Men det ordnar sig. Något gott får man alltid i sig.

Jag förälskar mig genast i Hotel Bristols bedagade charm och lätt skamfilade elegans. Fast lite spöklikt är det. Jag ser inga andra gäster. Båda morgnarna är jag ensam i frukostmatsalen även om ett till bord är dukat, förmodligen bara för syns skull.

Jag vandrar runt i Gamla stans vackra och nästan folktomma gränder. 

Jag flanerar längs den närliggande gågatan Walowa med ståtliga hus från förra sekelskiftet samt en del intressanta statyer av för mig okända polska poeter.

25 000 judar försvann

Jag sätter mig i solen på en uteservering på det gamla torget, Rynek, och dricker en öl. Tarnów lär vara Polens varmaste och mest solrika stad med sommartemperaturer från mitten av maj till mitten av september. 

Ett par kvarter från torget finns ruinen av den gamla synagogan som förstördes av tyska nazister i november 1939. När kriget bröt ut bodde ungefär 25 000 judar i Tarnów och utgjorde halva stadens befolkning. Vid andra världskriget slut fanns just inga kvar. De hade avrättats på plats eller förts till koncentrationsläger.

Bland levande och döda

En kvarts promenadväg norr om Gamla stan ligger den vidsträckta judiska kyrkogården – en av Polens största vars äldsta delar är från slutet av 1500-talet. Grindarna är låsta men från gatan Sloneczna får man ändå en fin överblick. När jag senare besöker turistbyrån vid Rynek får jag veta att man där kan låna nycklarna till den judiska begravningsplatsen. Men då är det så dags.

Från Rynek går jag söderut nerför trapporna till marknadstorget Burek där det säljs blommor, frukt och grönsaker. Där finns också en glädjespridande staty av en upprymd positivhalare. 

Jag fortsätter vidare åt samma väderstreck, kommer fram till och går in i den underbara lilla Sankta Marias kyrka, byggd av lärkträ 1462.

På andra sidan gatan ligger den gamla katolska kyrkogården. Där finns över 4 000 gravar. 

Under några dagar vandrar jag omkring och låter mig vederkvickas bland levande och döda i Tarnów. Därpå är det dags att återvända till larmet och trängseln i Kraków.

Text och foto:
Johan Werkmäster