Majstång, folkdräkter, blågul flagga – precis som det ska vara på en riktig svensk midsommar. Men ni märker säkert att det är något med bakgrunden, alltså skyskraporna, som avslöjar att bilden är tagen i ett annat land än vårt gamla Svedala. Och visst, det stämmer. Platsen som den här midsommarhälsningen till Kvällsstundens läsare kommer ifrån är Battery Park vid sydspetsen av Manhattan i den amerikanska mångmiljonstaden New York. Där firas det på äktsvenskt vis varje midsommarafton i det svenska konsulatets regi. Till toner av fiolspelmän dansas det kring stången. Flera tusen deltar i firandet.
Läs mer om årets firande i Battery Park här
Mer ur veckans nummer
Under sin livstid hörde han till Sveriges mest lästa – och omskrivna – författare. Efter sin död blev det ”öronbedövande tyst” om honom. Det handlar om Per Anders Fogelström, ansedd som den svenska litteraturens främsta Stockholmsskildrare genom sin romanserie Mina drömmars stad, Barn av sin stad, Minns du den stad, I en förvandlad stad och Stad i världen. En trilogi om barn hann han också med: Vävarnas barn, Krigens barn och Vita bergens barn. I veckas nummer av Kvällsstunden friskar vi upp minnet om vem Fogelström var.
Apropå glömska, så är det också tämligen okänt i dag att Sverige var svårt drabbat av koleraepidemier på 1830-talet. Trots att den svårta tarmsjukdomen från början betraktades som en uteslutande tropisk farsot lyckades den via handelsvägarna sprida sig norrut i Europa. Den slog först till i Göteborgs hamn och spred sig sedan med en fasansfull hastighet. När det var som värst dog nästan 100 människor om dagen i staden. Därifrån tog sig koleran via Göta älv och Göta kanal uppåt i landet. Men längre norrut än till den norra Upplandskusten kom den inte.
Få 77-åriga kvinnor i Sverige har ett så spännande förflutet som diplomaten Birgitta Karlström Dorph. Under 1980-talet var hon ambassadråd vid den svenska ambassaden i Sydafrikas administrativa huvudstad Pretoria. Hennes uppgift var att som hemlig agent åt statsminister Olof Palme överföra hjälppengar till den då förbjudna antiapartheidrörelsen i Sydafrika. Det var ett farligt uppdrag under en tid då lönnmord och bilbomber drabbade många vita apartheidmotståndare, även utländska.
