Det var så här som författarinnan Anna Maria Roos, med hjälp av Brita Ellströms illustrationer, skildrade Sverige i den klassiska läseboken Sörgården. Det var en lantlig, rödfärgad idyll där far rodde och mor var rar. Men med författarinnans eget liv hade den beskrivningen inte någon särskilt stor överensstämmelse. Anna Maria Roos var uppväxt i en högborgerlig Stockholmsfamilj och hyste starka kvinnosaksintressen. Hon var också livet igenom en rastlös själ i stort behov av att vistas i främmande länder långa tider. Med tiden kom hennes andliga intressen att inriktas mot spritism och läkande genom handpåläggning. Det förde henne till Indien, som blev hennes slutstation.
Mer ur veckans nummer
Av gamla tiders svenska flygare var baronen Carl Cederström den mest kände. Han omkom i en flygolycka över Ålands hav med en tidigare elev vid spakarna. Samtida med honom var också Enoch Thulin, vars första egna flygplan för övrigt hade ägts tidigare av Cederström. Förutom att Enoch Thulin flög både mycket och gärna drev han också en licenstillverkning av franska flygplan i Skåne. Men till slut gick det lika illa för honon som för ”flygbaronen”; han störtade under flygning över Landskrona i maj 1919.
Att köra travhästar på tävling var länge en uteslutande manlig syssselsättning. Men i januari 1995 rämnade bastionen med besked då svenskan Helen A Johansson med hästen Ina Scott vann det mest prestigeladdade av alla världens travlopp – Prix d´Amerique – i Paris. Vägen till den framgången var kantad av motstånd och ringaktgande tillmälen från manliga kolleger. Efter den stora segern tappade hon ”drivet” för sporten och kom att ägna sig åt ekonomisk redovisning i stället. Men varje år återvänder hon till den franska segerbanan då ett lopp uppkallat efter henne avgörs. Helen A Johansson är veckans Sportprofil i Kvällsstunden.
Leif-Owe Hubertsson var en av Sveriges främsta löpare på distansen 400 meter häck. Men den karriären föll i bakgrunden när Leif-Owe för första gången besökte den gamla svenskkolonin Saint Barthélemy 1965. Detta västindiska örirke kom att förändra hans liv helt och hållet. Som ”Västindien-Hubbe” ställde han upp i tv:s klassiska frågetävling Kvitt eller dubbelt tre gånger och vann alla gångerna. Fyra böcker om sitt älskade Saint Barthélemy skrev han också, plus att han tillsammans med sin fru drev en resebyrå i 18 år med västindiska resmål som specialité.
