UTDRAG UR ARTIKEL SKRIVEN AV SVEN LINDHOLM

Under andra hälften av 1800-talet blev det alltmer uppenbart att alkoholen störde en ordnad samhällsutveckling och även var skadligt för hälsan. Ofta betalades kropps­arbete med brännvin. Konsumtionen var inte måttlig, minst två liter brännvin per arbetare och vecka. Arbetet ansågs utföras bättre om man var något på snusen.

Brännvinet hade etablerat sig som en del av den manliga kulturen. Krav på åtgärder efterfrågades av allt fler. Nu måste man göra något! Den äldre nykterhetsrörelsen radikaliserades. Idealet blev nu att hålla sig borta helt från alkohol. 

Nästan all forskning om alkohol under 1800-talet handlar om hur nykterhetsorganisationerna och fackföreningarna klarar att tackla problematiken. Men det fanns de som ville gå annorlunda fram för att hindra brännvinsfloden. En av dessa personer var Lars Olsson Smith.

Från 1870 och tjugo år framåt var Lars Olsson Smith en mycket aktad samhällsmedborgare. Han ansågs som en skicklig affärsman, en uppkomling. Prisad av en del, hatad av andra. Personen L.O. Smith visar sig ha en ödmjuk inställning till människor och med ett stort intresse för samhällsfrågor. 

Han var emot missbruk av alkohol men inte bruk. Själv avstod han helt från alkohol och ansåg att priset på brännvin var för högt. En för stor del av arbetarens lön gick till brännvin med ofta konsekvenser för ­familjelivet. Sammanlagt betalade arbetarna mer i skatt än de färre, mer bemedlade, vilket Smith påpekade.

Upp på karriärstegen

Lars Olsson, som han egentligen hette, föddes 1836 och var bondson. Familjen hade det knapert på sin gård i Kiaby utanför Kristianstad. Till slut tvingades fadern till konkurs. Lars var då åtta år. En vän till familjen och fordringsägare, konsul Carl Smith, hade lovat att ta sig an sonen Lars om något hände familjen. Och så blev det nu.

Lars började i skola och fick bo hos konsuln och dennes familj i Karlshamn och kom framöver att även ta sig namnet Smith. Snart började Lars som springpojke hos en lokal handlare. Skolgången avbröts redan efter några år. 

Efter en tid hamnade den unge Lars i kungliga huvudstaden på brännvinsslupen Carl Oskar. Lars hade fallenhet för affärer och entreprenörsskap. Han var även en yngling rik på egna uppslag inom handel och teknik. Fritiden ägnade den unge Lars åt självstudier och kom med tiden att behärska flera europeiska språk.

Alkholrestriktioner ansågs kollidera med den manliga kulturen, där brännvinsdrickandet ingick som en komponent. Brännvinet var ett stort naturligt inslag på stadens krogar. Överklassen sköljde ned sina bekymmer med punsch och kaffe på andra våningen. Arbetarna höll sig till det billigare brännvinet på första våningen. Brännvinet höll på att lamslå hela konungariket Sverige, vilket inte minst riksdagen, som var utan arbetarrepresentation, började inse alltmer.

Ny alkohollagstiftning

Motåtgärder kom. En ny alkohollagstiftning infördes 1855. Husbehovsbränningen förbjöds men var redan mer eller mindre på utdöende vid denna tidpunkt. 

Tillverkningen lades nu än mer ut på bolag som vilken annan vara som helst. Försäljningen sköttes av utskänkningsbolag. Även enskilda näringsidkare kunde få handelsrättighet via auktion. Utskänkningsbolagen kontrollerades först av magistraten och sedan av stadsfullmäktige. Bolagens verksamhet koncentrerades till städerna. Ofta blev gränsen diffus mellan privata och stadens ekonomiska intressen. Den enskilde var hänvisad till utskänkningsbolag för sina inköp eller till handlare och gästgivare med tillstånd. Avgift erlades till stat, kommun och hushållningssällskap.

Såg affärsmöjligheter

Givetvis kunde inte L.O. Smith med sin näsa för affärer hålla fingrarna borta från denna lukrativa alkoholhandel.

Den liberala tidsandan öppnade möjligheter för den unge Lars. Efter tjänstgöring som butiksföreståndare på Söder i huvudstaden fick han anställning hos en skeppsmäklare. Här fungerade Smith som mellanhand mellan inkommande brännvinsskutor och stadens köpmän. 

1857 drabbades Sverige av en allmän lågkonjunktur. Ingen ville eller hade möjlighet att köpa skeppens barlast av brännvin från Skåne och Blekinge. Med kraft och affärsdiplomati gör L.O. Smith nu sin entré. 

Han hyrde nu ett eget kontor på Skeppsbron och ordnade krediter hos leverantörerna. Samtliga brännvinslaster lyckas han placera hos…