Så här idylliskt, färgglatt och naivistiskt målade Olle Olsson Hagalund. Han skulle med tiden – närmare bestämt på 1960-talet – bli en av våra främsta protestmålare. Utan att egentligen ändra sitt sätt att måla. I Hagalund, den del av Solna där Olle bodde och som gav honom hans konstnärsnamn, ville tidens kommunpampar gå fram med grävskopan för att få plats med betongklumpar där snickarglada träkåkar ännu stod. Olle protesterade, men när han insåg att det inte hjälpte gjorde han allt för att med sina penslar bevara de dödsmärkta idyllerna. Olle satte värde på idyllerna och publiken satte värde på hans konst. Motivet ovan, från Bellmansro på Djurgården, såldes för 1,5 miljoner på Bukowskis.

Mer ur veckans nummer…

Att kalla Maria Christina Bruhn för en riktig krutgumma är kanske klyschigt i överkant. Men en kanonidé kläckte hon i alla fall. Det var nämligen hon, tapetmakerskan, som kom på hur de bäst fungerande karduserna skulle vara beskaffade. För detta fick hon sent om sider en belöning av Kungliga Vetenskapsakademien. Och vad är då karduser? Jo, en tygpåse som innehåller en drivladdning för att få fyr på kanoner…

[su_divider text=”Gå till toppen av sidan” size=”1″][/su_divider]
 

Såg ni Jens Linds dokumentärprogram i tv om simhopperskan Greta Johansson – hon som blev Sveriges första kvinnliga OS-guldmedaljör och senare emigrerade till USA för att förena sig med den manlige simhoppare som hon blivit förälskad i under Stockholkmsolympiaden 1912? Om ni missade programmet eller har glömt detaljerna, så har ni i veckans nummer av Kvällsstunden chansen att ta del av hennes fascinerade livsöde, präglat av både framgång och livslång kärlek. Greta Johansson är veckans sportprofil.

[su_divider text=”Gå till toppen av sidan” size=”1″][/su_divider]
 

Nauru, en liten ö i Söderhavet är världens tredje minsta stat (efter Vatikanstaten och Monaco). På de mycket måttliga 21 kvadratkilometerna bor där bara drygt 13 000 invånare. Över 90 propcent av dessa lider av övervikt eller fetma, och ingenstans på jorden är andelen diabetiker så hög som där. Genom en hårdexploatering av öns fosfattillgångar blev Nauru snabbt en av världens rikaste stater. Men rovdriften i kombination med ekonomiskt vanstyre har på ännu kortare tid lett till att landet nu hör till de allra fattigaste.

[su_divider text=”Gå till toppen av sidan” size=”1″][/su_divider]
 

Debatt. Den flitige insändarskribenten Rune Jönsson är just nu inbegripen i en het debatt om Noas ark och huruvida den bibliska berättelsen är trovärdig eller ej. Men det är inte det enda ”himmelska” som Rune tvivlar på. Han är minst lika kritisk till våra dagars rymdforskning. Den är dyr och av tveksam nytta för den absoluta majoritet av världsbefolkningen som inte har forskningen som sitt levebröd.
Var med och debattera allt mellan himmel och jord på Kvällsstundens omtalade insändarsida – Brev från Läsarna![su_divider text=”Gå till toppen av sidan” size=”1″][/su_divider]

Jättelika popcorn på en rosafärgad asfaltgata, det var vad hundratusentals besökare på konstutställningen Open Art i Örebro fick se förra sommaren. Popkonst i ordets rätta bemärkelse. Och populär har denna konstbiennal verkligen blivit bland både hemma- och bortapubliken i Närkes största stad. Vartannat år – nästa gång 2017 – hissar den upp besöksstatistiken till jämförelsevis oanade höjder och sätter Örebro på världskartan. Konstnärer från hela världen vill vara med och konstälskare från hela världen vill komma och se. Men Närke – veckans landskap i Kvällsstunden – har också annat att bjuda på. Till exempel finns där, i den lilla orten Pålsboda, världens största samling av Volkswagenbubblor.

 

Mer ur veckans nummer…

På måndag inträffar Sveriges nationaldag, eller som den hette förr: Svenska Flaggans Dag. Detta flaggfirande som upphöjts till nationaldag firar just i år sitt 100-årsjubileum. Äldre än så är det faktiskt inte. Det var en grosshandlare vid namn Nils Ljunggren som kom med idén att vår blågula fana borde firas den 6 juni varje år, dels till minne av Gustav Vasas val till kung den 6 juni 1523, dels till minne av 1809 års regeringsform, vars undertecknande ägde rum samma datum.

[su_divider text=”Gå till toppen av sidan” size=”1″]Dagmar Ebbesen[/su_divider]
 

Blommor är inte bara vackra att titta på och allmänt trivselbefrämjande. En del av dem kan också vara bra för inomhusluften. De både renar och fuktar densamma. Guldpalm, gerbera, fredskalla och paradisträd är exempel på krukväxter som är extra bra för det rumsliga klimatet. De kan också minska den statiska elektriciteten. Det är därför som det är bra att ha en grön växt i närheten av skrivbordet. Men för att uppnå bästa effekt måste man se till att hålla växterna dammfria och välskötta. Damm på bladen minskar nämligen luftreningsförmågan.

[su_divider text=”Gå till toppen av sidan” size=”1″]Dagmar Ebbesen[/su_divider]
 

Som bekant är det skottår i år. Det märktes då februari fick en extra dag. Och det kommer senare i sommar att märkas i form av en sommarolympiad, närmare bestämt i den brasilianska kuststaden Rio de Janeiro. Mindre vanligt numera är att folk skickar särskilda skottårskort till varandra. Förr var sådana vanligt förekommande i handeln. Särskilt flitig att teckna skottårskort var konstnärinnan Hedvig Rosendahl. Hennes motiv kretsade ofta kring den gamla seden att låta kvinnor fria på skottdagen.

[su_divider text=”Gå till toppen av sidan” size=”1″]Dagmar Ebbesen[/su_divider]
 

Debatt. Ishockey är inget vanligt debattämne på Kvällsstundens insändarsidor. Men den här veckan händer det. Om det ringa intresset bland våra mest namnkunniga hockeyproffs att ställa upp i landslaget skriver kritiskt signatuten ”Landet som icke längre är”. Signaturen tycker att NHL-proffsen uppvisar ”en skamligt usel inställning gentemot det land utan vars hjälp de aldrig nått sina framgångar”.
Var med och debattera allt mellan himmel och jord på Kvällsstundens omtalade insändarsida – Brev från Läsarna![su_divider text=”Gå till toppen av sidan” size=”1″]Dagmar Ebbesen[/su_divider]

Känner ni igen folket på bilden? Kanske inte. Men huset då? Jo, men visst är det Snickargården, familjen Melkerssons sommarparadis i Astrid Lindgrens succé Vi på Saltkråkan! I verkligheten heter skärgårdsön Norröra, inte Saltkråkan. Och gården heter Skaten och har ingenting med någon snickare att göra. De som äger fastigheten i dag, och som har det så skönt i trädgårdsmöblemanget, heter Eriksson och är en syskonkvartett. Deras släkt har ägt stället sedan början av 1800-talet. När Melkerssons i tv-serien kom till gården hade den ett renoveringsbehov som ”farbror Melker” näppeligen var skickad att ta sig an. Nutidens ägare har uppenbart lyckats
betydligt bättre. I Kvällsstunden denna vecka får vi följa med tillbaka till Saltkråkan och se hur livet där ter sig idag. En hel del har ju så klart förändrats men mycket är sig också likt…

 

Mer i veckans nummer

Att sjunkna fartyg bärgas hör vi ju talas om lite då och då. Men att man också kan lyckas få sjunkna städer att komma upp till ytan igen, det är sannerligen inte särskilt vanligt. I veckans Kvällsstunden kan vi ändå berätta om just ett sådant fall. Det handlar om två stora handelsstäder vid Nilens mynning som försvann ner i Medelhavet omkring år 700 efter Kristus. Bärgade föremål från dessa båda städer visas nu på British Museum i London, vilket Michael Dee skriver om.

[su_divider text=”Gå till toppen av sidan” size=”1″]Dagmar Ebbesen[/su_divider]
 

På ett helt annat museum, nämligen Bygdemuseet på Ornö i Stockholms södra skärgård, visas i sommar vävar av den framstående textilkonstnärinnan Anna-Greta Jimmerholt. Anna-Greta, som gick ur tiden 2007 vid 86 års ålder, hörde till Ornös fasta befolkning sedan 1960-talet och skapade vid sin vävstol bilder från skärgården med stor känslighet för det havsnära ljusets många olika dagrar. Hur hon arbetade och med vilken omsorg hon valde tygmaterial för att få fram de rätta skiftningarna berättar Nils-Eric Björsson.

[su_divider text=”Gå till toppen av sidan” size=”1″]Dagmar Ebbesen[/su_divider]
 

Den här veckan presenteras också ytterligare en känd 90-åring, nämligen prästen, författaren och journalisten Rune Pär Olofsson. Vår medarbetare Jörgen Dicander tecknar ett porträtt av den mångsidige kulturmannen, baserat på ett flertal intervjusamtal från de senaste tio åren. Rune Pär växte upp i småbrukarfamilj på Gotland, men kom att verka nästan uteslutande på fastlandet: i Sigtuna, Stockholm, Östra Ryd, Smedjebacken, Hosjö och Falun, hela tiden med sina olika yrken i ett fruktbart växelbruk.

[su_divider text=”Gå till toppen av sidan” size=”1″]Dagmar Ebbesen[/su_divider]

Med sanden mellan tårna stortrivs Gunnar Roos i Goa i västra Indien när det är kallt och snögloppigt i Sverige. Alla vinterhalvår njuter han som pensionär av den indiska hettan. När det sedan blir sommar här uppe i Norden kommer han hem och tar del av värmen här. De senaste åtta vintrarna har Gunnar varit trogen denna sin favoritplats vid Arabiska havet, där stranden är runt två och en halv mil lång. Han har räknat ut att han går där – barfota – mellan 120 och 130 mil per år. Det händer också att han sätter sig på sin scooter med kameran i bagaget. Ute på den indiska landsbygden hittar han ofta spännande människor och motiv att fotografera. Att läsa tidningar är ett annat stort intresse och han ser noga till att få Kvällsstunden skickad till sig.

 

Mer i veckans nummer

Människor på flykt undan krig och fattigdom är sannerligen inget nytt, vare sig här i Sverige eller i den övriga världen. Sven-Åke Henriksson levererar i veckans Kvällsstunden en genomgång av stora flyktingströmmar i historien. Han börjar med morernas flykt från Spanien till norra Afrika på 1500-talet, fortsätter med folkvandringarna som följde under Balkankrigen, efter ryska revolutionen, efter Indiens och Pakistans delning, efter staten Israels grundande, efter folkmordet i Rwanda, efter militärkuppen i Chile, efter Vietnamkriget, Ungernrevolten, juntakuppen i Grekland – och så vidare…

[su_divider top=”no” size=”1″][/su_divider]
 

55 år efter sin död lever fortfarande minnet av FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld. Under nästa år kommer det dessutom att göras en spelfilm om Hammarskjölds liv, med Mikael Perbrandt i huvudrollen. Regissör blir dansken Per Fly, som tidigare bland annat gjort den uppmärksammade filmen om jazzsångerskan Monica Zetterlund.

[su_divider top=”no” size=”1″][/su_divider]
 

Svenska Dagbladets bragdmedalj är i konkurrens med Jerringpriset det idrottspris i Sverige som åtnjuter den högsta prestigen. Bragdsmedaljen utdelades första gången 1925, och då till häcklöparen Sten Pettersson, Sten-Pelle även kallad. Denne tidige löparfantom är fortfarande världsunik i ett avseende. Han är nämligen den hittills ende i världen som samtidigt har innehaft världsrekordet på både 110 och 400 meter häck. Sten-Pelle är veckans sportprofil i Kvällsstunden.

[su_divider top=”no” size=”1″][/su_divider]

”Hur kan man vara så dum i huvudet att man inte ser vad det beror på att de svenska skolornas resultat faller? Är det verkligen så illa att svenskarna är jordens dummaste folk?”
Så skriver Ingvar Håkansson på Kvällsstundens insändaravdelning Brev från läsarna denna vecka. Han fortsätter:
”Vad jag vet är Sverige det enda land där det inte är förbjudet att använda telefonen i bilen när man kör. Det är också tillåtet att ha med sig telefonen i skolan. Är det så konstigt att resultatet av lärandet blir dåligt när tiden går åt till att kolla så att man inte missar något i telefonen? Varför? Går det inte att få stopp på dumheterna?”

Vad tycker du? Kommentera gärna nedan.

I de äldre tider då kvinnornas ord inte tillmättes sin fulla betydelse i politik och samhälle, framträdde skådespelerskan Dagmar Ebbesen med myndig röst och förståndiga ord i otaliga filmroller som hembiträde. Hembiträdet i Dagmars gestaltningar brydde sig inte om sin underordnade ställning. Tvärtom var det närmast en regel att hon satte sig upp mot båda höga herrar och uppnästa herrgårdsfruar. Som stolt hembiträde visste hon nämligen hur det egentligen stod till med saker och ting. Och stod det inte till på det rätta sättet, så drog hon sig inte för att på eget initiativ ställa sakerna till rätta. På det viset gjorde Dagmar Ebbesen genom sitt skådespeleri en tidig feministgärning. Privat levde hon däremot stillsamt och tillbakadraget.

 

Mer i veckans nummer

Carl Gustaf Gunnar Svensson, gemenligen kallad Calle Sven, var en märklig man. Han ägde en råstyrka som få. I jubileumsolympiaden i Aten 1906 deltog han i både tyngdlyftning och dragkamp, med ett bronsresultat i den sistnämnda grenen. Vid sidan av tävlingsbanan var en av hans specialiteter att lyfta sex personer ovanför sitt huvud och sedan promenera 15 steg med sin nästan 450 kilo tunga börda. Även en häst med ryttare lyckades han lyfta från marken. Calle Sven är veckans sportprofil.

[su_divider top=”no” size=”1″]
 

Namnet Herman Bergman kanske inte säger så mycket för dagens svenskar. Men inom sitt yrke, att gjuta konstverk, hörde han till de allra främsta i landet. Bergmans konstgjuteri, som han grundade 1895, är fortfarande verksamt. En dotter till Herman Bergman, Astri, blev ett stort namn som skulptris och kom att bli ännu mer känd som hustru till författaren och trubaduren Evert Taube och som mamma till den ännu aktive skådespelaren, sångaren och gitarristen Sven-Bertil Taube.

[su_divider top=”no” size=”1″]
 

Ett vanligt påstående är att humlorna inte kan flyga, men att de inte vet om det och därför flyger i alla fall. Den lustifikationen har dock inte längre något vetenskapligt stöd. Nu har forskarna nämligen lyckats lista ut hur det är möjligt för de klumpiga humlorna att flyga med sina korta vingar. Fenomenet kallas ”fördröjd vikning” och hänger ihop med att humlevingarna är böjliga och därför kan skapa luftvirvlar som lyfter insekten. Ett annat faktum är att humlorna i världen stadigt minskar i antal, något som kan få katastrofala följder om trenden håller i sig…

[su_divider top=”no” size=”1″]