Berättelsen om det framgångsrika företaget tar sin början år 1885 på landsbygden norr om Uppsala. Där föddes på våren Anders Andersson. Han visade tidigt intresse för affärer och hade inga planer på att själv bli lantbrukare som sina föräldrar. Som trettonåring tog han anställning vid en lådfabrik i Gävle där han blev kvar ett par år. Hans äldre bror, Gustaf, hade flyttat till Stockholm för att arbeta som snickare. Det var till honom Anders flyttade i de sena tonåren, för han hade bestämt sig för att söka lyckan i storstaden han med. 

Det första jobbet i Stockholm var som springpojke men snart började Anders att se sig om efter en lämplig affärslokal. Han och brodern hade bestämt sig för att starta eget. Snart fann de en liten speceriaffär som de köpte. Eftersom namnet ”Bröderna Andersson” redan var upptaget, valde de att kalla företaget ”Andersson & Sandrew”. Enligt berättelsen tog Anders namnet Sandrew, med svenskt uttal, från en etikett på en flaska spanskt portvin. 

Verksamheten blomstrade och efter ett tag började de båda tjäna stora pengar. Under en resa till Berlin fascinerades Anders av stadens livliga nöjesliv, särskilt teatrarna och den nya företeelsen – biografen.

Första bion öppnas

Efter framgångarna med speceriaffären började han investera i fastigheter och köpte en byggnad på Kungsholmen i Stockholm, där han 1926 öppnade sin första biograf, Metropol. Biografverksamheten blev en omedelbar framgång, och två år senare utökade han sin kedja med ytterligare två biografer. Under de följande tio åren växte Sandrew till en kedja med 16 biografer runt om i Stockholm. Inledningsvis visades enbart stumfilmer, men med ljudfilmens genombrott tog branschen fart på allvar och expanderade snabbt.

I början av 1930-talet inledde Sandrew ett samarbete med filmproducenten Europa Film och regissören Schamyl Bauman. År 1931 hade filmen Kärlek och landstorm premiär på Sandrews paradbiograf Astoria. Vid denna tid dominerades biografutbudet av utländska filmer, men under 1930-talet började allt fler svenska filmproduktioner etablera sig. Snart kom inhemska filmer att prägla Sandrews repertoar, och i slutet av årtiondet tog företaget steget in i filmproduktionen genom att förvärva sin första filmateljé. 

”Sveriges biokung”

Under 1940-talet fortsatte Sandrews att expandera. Genom ett delägarskap i Royal Film fick biografkedjan fäste på flera orter runt om i Sverige. Den egna filmproduktionen växte och nådde en takt på över tio filmer per år under 1940- och 50-talen. Vid denna tid stod Anders Sandrew på toppen av sin karriär och blev ofta kallad Sveriges biokung. Biografverksamheten hade ombildats till aktiebolag och framgångarna följde tätt på varandra. Men Sandrews ambitioner sträckte sig bortom filmvärlden. 

Under 1940-talet gav han sig in i teaterbranschen och köpte bland annat Scalateatern och Södra Teatern. Hans största satsning blev dock Oscarsteatern – en prestigefylld och kostsam investering som snabbt blev koncernens kronjuvel.

Filmframgångar

Sandrews stärkte sin position inom filmbranschen genom att bli delägare i Terrafilm, ett annat stort filmbolag med regissörer som Hasse Ekman och Ingmar Bergman knutna till sig. Därmed blev Sandrews, i likhet med konkurrenten SF (AB Svensk Filmindustri), ett helintegrerat filmbolag med produktion, distribution och visning av film. En av Sandrews första stora framgångar kom 1941 med Swing it, Magistern, där Alice Babs spelade huvudrollen. Under de följande två decennierna fortsatte bolaget att leverera publiksuccéer som Änglar, finns dom? och Jag är nyfiken – gul. Under 1960-talet flyttades inspelningsverksamheten till Filmstaden i Råsunda, men i takt med sjunkande lönsamhet inom biografbranschen minskade Sandrews egen filmproduktion. 

Biograferna hade börjat förlora sin publik. Televisionens snabba spridning gjorde att fler valde att stanna hemma för att konsumera underhållning. Antalet biobesök i Sverige sjönk drastiskt och Sandrews tvingades avveckla hälften av sin biografkedja. För att vända den negativa trenden bestämde man sig för att satsa på en ny typ av biografmodell – multibiografen. I stället för en enda stor salong byggdes flera mindre biografsalonger vägg i vägg, vilket möjliggjorde ett bredare filmutbud. Medan de stora salongerna kunde visa kommersiella storfilmer, kunde de mindre salongerna användas för smalare, mer konstnärliga filmer. På så sätt kunde Sandrews fortsätta sin ambition att erbjuda kvalitetsfilm för en bred publik.

Problemen växte

Den snabba utvecklingen inom data- och informationsteknik under 1980-talet innebar nya utmaningar för filmbranschen. Sandrews producerade nu omkring två långfilmer per år, men publikframgångarna uteblev. Samtidigt förlorade företaget rättigheterna att visa filmer från flera stora amerikanska filmbolag. Videoapparaternas genomslag och konkurrensen från hyrfilmsföretagen bidrog ytterligare till biografernas nedgång, även om Sandrew lyckades ta marknadsandelar som videodistributör. 

De finansiella problemen växte, och i början av 1990-talet genomfördes en omorganisation där film- och teaterverksamheten delades upp i två separata bolag för att effektivisera driften. Trots detta fortsatte nedgången, och både Sandrew Film AB och Sandrew Teater AB kämpade i motvind. År 1996 avyttrades de tre kvarvarande teatrarna, och samma år producerades den sista filmen i Sandrews ateljéer. 

Ungefär samtidigt gick det norska mediebolaget Schibsted in som delägare i ett samarbetsbolag till Sandrew, vilket ledde till skapandet av Sandrew Metronome. År 2006 tog Schibsted över hela verksamheten och sålde därefter biografkedjan och några år senare hela verksamheten. Därmed gick en epok i svensk nöjesindustri i graven.

Delar ut stipendier

Anders Sandrew besökte regelbundet sina biografer och teatrar för att se över den dagliga driften. På hösten 1957 avled han efter en tids sjukdom och i sitt testamente lämnade han tydliga riktlinjer för hur hans film- och teaterimperium skulle drivas vidare. Året därpå grundades en stiftelse med syfte att stödja unga studenter inom konstnärliga utbildningar, med särskilt fokus på film och teater. Sandrew, som saknade egen familj, hade en stark tro på ungdomen och ville ge stöd till ambitiösa och framåtsträvande talanger. Stiftelsen blev även ägare till moderbolaget AB Sandrew. 

Sandrews arv lever vidare. Än idag delar Anders Sandrews Stiftelse årligen ut stipendier till unga talanger inom scenkonstens värld, och hans vision om att främja svensk film och teater fortsätter att inspirera nya generationer.

Renée Nilsson