Ida Bäckmann reste ensam i världen, något som var mycket ovanligt för en kvinna i slutet på 1800- och början av 1900-talet. Hon var en ensam kvinnlig utrikeskorrespondent bland män och hennes reportage, med en blandning av spänning och humor som publicerades i de stora Stockholmstidningarna, blev mycket populära 

Men allt förändrades 1913, när hennes bok om Gustaf Fröding, poeten hon älskade, publicerades. Den väckte starka reaktioner hos kultureliten som gjorde ner boken och började misskreditera Ida Bäckmann. Det ledde till att hennes journalistiska karriär tog slut. 

Ida Bäckmann blev inte heller någon profet i sin egen hemstad Åmål. Ända fram till sin död 1950 var hon så avskydd att hon tvingades ta omvägar runt stan för att inte bli sedd. Först 2019 hedrades hon, då hon fick en plats och en gata uppkallad efter sig i Åmål. Det har också bildats ett litterärt sällskap i Åmål som vill lyfta hennes författarskap. 

Ida Bäckmann föddes och växte upp i Åmål, tog studenten i Stockholm och blev lärare. Hon var föreståndare för Säffle privata elementarskola för flickor 1890–1895 och blev sedan lärare i Åhus samskola, 1895–1898 och i Sofi Almquists samskola i Stockholm 1900–1907. 

Efter det blev hon frilansande journalist på heltid. Den äventyrslystna och vetgiriga Ida gav sig ut i världen och väckte uppmärksamhet då hon var en av få kvinnliga journalister ute på fältet. Åren efter sekelskiftet och fram till 1917 reste hon som resereporter till bland annat Italien, Holland, Ryssland, Afrika och Sydamerika. Hon rapporterade bland annat från Vatikanen i Rom 1903 och från fredskongressen i Haag 1907. 

Reste ensam i Ryssland

Hennes första långa utlandsresa gick till Afrika 1899, nästa resa skedde sommaren 1902, då till Ryssland, Ukraina och de kaukasiska länderna, som alla kallades för Ryssland. Hon kunde ingen ryska, inte ens alfabetet, men litade på sin språkkänsla att hon snart skulle lära sig språket. Med sig hade hon en svensk ABC-bok med bilder. Hon pekade på bilderna och fick folk att säga de ryska orden och på så sätt lärde hon sig de viktigaste ryska orden. Mest uppmärksammad blev Ida för att hon intervjuade den berömde och tillbakadragne författaren Leo Tolstoj. Hon reste både ute på den fattiga landsbygden och i storstäder som Moskva och Odessa, där hon skrev om blodiga upplopp. 

Blev krigsreporter

Ida Bäckmann sökte sig till dåtidens konfliktställen och krig där hon gjorde intervjuer med vanligt folk och med betydelsefulla makthavare. Oftast var hon ensam svensk journalist på dessa ställen. 

I Sydafrika kom hon plötsligt att bli krigsreporter. Hon reste dit 1899 just när det andra boerkriget hade brutit ut. Hon började rapportera till Stockholmstidningarna. 1908 reste hon i Argentina 1908, efter ett kortare besök i Brasilien, för att berätta om den svenska företagsamheten i landet. Men hon kom att lägga störst vikt vid att skildra kolonialismen i landet, något som svenskarna inte visste mycket om. 

Hon passade också på att besöka grannlandet Paraguay vid detta tillfälle för att skildra inbördeskriget som pågick där. Ida  Bäckmann blev en viktig frilansande journalist för både för Dagens Nyheter och Stockholms Dagblad som publicerade hennes artiklar under rubriken ”Farliga färder och roliga”. 

Många av texterna kom sedan ut i fyra böcker, Farliga färder och roliga journalistiska ströftåg i Afrika, Holland och Belgien samt Ryssland, alla utgivna 1906 och Blodiga dagar i Paraguay samt Argentinas utveckling under dess första frihetssekel och svenskarnas därstädes under denna period, år 1910. Böckerna speglar sin tid, när den vita människan ansågs vara något förmer, och synen på den inhemska befolkningen, som får sina öknamn, är inte så trevligt att ta del av i  dag. 

En tidig Pippi Långstrump 

Ida Bäckmann var en stridslysten kvinna som ofta hamnade i konflikter med betydelsefulla män. Den småväxta, rödhåriga Ida Bäckmann skapade ofta kaos omkring sig och kallades för ”Röpecka”. Det var väninnan Selma Lagerlöf som fick henne att skriva de tre böckerna om ”Röpecka” som kom ut på 1930-talet. Den rödhåriga Röpecka påminner mycket om Pippi Långstrump i Astrid Lindgrens böcker två decennier senare. Böckerna om ”Röpecka” är skrivna ur en flickas perspektiv men med vuxenironi och de väckte ingen större uppmärksamhet på sin tid. 

Ida Bäckmann borde blivit hågkommen för sin journalistiska gärning men i stället blev hon känd för sina biografiska böcker om Gustaf Fröding och Selma Lagerlöf. 

Beskrevs som mytoman

När Gustaf Fröding på hösten 1897 åtalades för tryckfrihetsbrott, ställde Bäckmann upp till hans försvar. Hon tröstade samt uppmuntrade honom och det ledde så småningom till en kärleksrelation. I över åtta år hade Fröding tackat nej till hennes inviter. Sedan tog han emot henne i sin cell på Upsala hospital. När han började tala om giftermål förbjöds hon att komma dit mer av hans släkt och läkare.

Det var Selma Lagerlöf som, efter Frödings död, fick henne att skriva en bok om honom. Det kunde inte det etablerade Kultursverige acceptera utan startade en hatkampanj mot Ida Bäckmann. Detta då hon beskrivit den komplexe nationalskalden Gustaf Fröding på ett annat sätt än vad idealbilden var. Hon beskrevs bland annat som mytoman och den kände poeten Gunnar Ekelöf sade att hon var ”psykopat och frigid hysterika”. Men det fanns också några kulturella kändisar som respekterade och beundrade henne, bland andra Selma Lagerlöf och Carl Larsson. 

Den 30-åriga vänskapen med Selma Lagerlöf var viktig för Ida Bäckmann som skrev tvåbandsverket Mitt liv med Selma Lagerlöf, 1944, något som Selma hade uppmanat henne att göra före sin död. Men också för sin bok om Selma Lagerlöf blev hon nedgjord av kritikerna, boken ansågs vara för närgången. 

I femtioårsåldern slutade hon skriva och blev torpare och hönsfarmare i Närke tillsammans med tidigare missionären Stina Sahlin. 

Fått upprättelse

Ida Bäckmann var kontroversiell på sin tid men har fått viss upprättelse på senare år. För eftervärlden kom hon i stort att bli omtalad bara för sitt umgänge med två att dåtidens stora litterära giganter. 

Under 2022 turnerade Riksteatern med pjäsen Skandalen Ida Bäckmann, i regi av Sissela Kyle, som försöker skildra denna komplexa kvinnas liv. I  dag är det dags att hennes framstående journalistiska verksamhet lyfts fram. Hon var långt före sin tid när det gäller att skriva reseskildringar och reportage från krig och oroligheter. 

Sven-Åke Henriksson