I Eisenach i forna Östtyskland tillverkades bilar som blev exportframgångar. I dag är där ett bilmuseum.

– Framtiden tillhör hästen. Automobilen är ett övergående fenomen.

Så sade den tyske kejsaren Wilhelm II i slutet av 1800-talet. 

Det hindrade varken Adam Opel, Ferdinand Porsche eller Gottlieb Daimler att oförtrutet fortsätta utveckla bilen. Tysk bilindustri blev världsberömd. Ändå finns det delar av tysk bilhistoria som är mindre känd för allmänheten.

Kvällsstunden har besökt bilmuseet i Eisenach i före detta Östtyskland.

Trabanten må vara den mest omtalade östtyska bilen, men det var IFA, och Wartburg, som blev exportframgångar för DDR.

Under 1954 såldes 4 391 IFA i Sverige, enligt faktakalendern När Var Hur. Det gjorde den till den åttonde mest sålda bilen, före så kända märken som Saab, Mercedes och Renault.

BMW blev EMW

Den populära IFA F9 var i princip en östtysk version av en förkrigsmodell av DKW.

IFA var ett av flera bilmärken som tillverkades i fabriken i Eisenach i Thüringen, i den del av Tyskland som hamnade under Sovjetunionens inflytande när järnridån föll och Europa delades. Det var den sovjetiske marskalken Zjukov som räddade bilfabriken i Eisenach från total förstörelse efter andra världskrigets slut. 

Fabriken ägdes sedan 1928 av BMW och det var också här som BMW, trots namnet Bayerische Motorenwerke, tillverkade sina första personbilar. Sovjetunionen tog över fabriken 1946, som därefter förstatligades när den tyska demokratiska republiken, DDR, bildades några år senare.

I Teknikens Värld nummer 4 av 1952 finns en annons om BMW:s nya modell 340/2 som säljs av BMW-agenturen i Stockholm. I nummer 19 samma år marknadsförs samma bil under namnet EMW 340/2.

BMW i München hade sagt ifrån. Fabriken i Eisenach fick inte längre använda sig av namnet BMW. Eisenacher Motorenwerk blev det nya namnet. BMW:s runda logotype med två vita och två blå fält förvandlades till EMW:s två vita och två röda fält.

Tog borgens namn

EMW:n tillverkades bara till 1955. Då övergick tillverkningen till märket Wartburg, som var en egen vidareutveckling av IFA:n. Wartburg är namnet på den medeltida borgen i Eisenach där Martin Luther gömde sig och översatte Nya Testamentet till tyska kring 1520. 

Bilmärket visar en siluett av den gamla borgen.

Då muren föll, 45 år efter kriget, och DDR upplöstes, stannade produktionen av och fabriken förföll snabbt. I dag är den gamla monteringshallen en fullkomligt förfallen fabriksbyggnad med krossade rutor och ogräs som klänger längs fasaden. I det före detta kontorshuset ryms ett museum som gläntar till en annorlunda värld för inte särskilt länge sedan.

Dixi från 1912

Det kunde varit slutet på en epok som började redan 1896 då uppfinnaren Heinrich Ehrhardt drog igång cykel- och vapentillverkning under namnet Wartburg i Eisenach. Efter bara några år gjorde man bilar under samma namn men det var ingen egen konstruktion utan en licenstillverkad fransk bilmodell, Decauville.

1903 köptes Ehrhardt ut och fabriken bytte namn till Dixi. Det är latin, liksom Volvo, och betyder jag har talat. En lustig detalj i sammanhanget kan vara att veta att den tyska bilmodellen Audis namn också är latin och att det i sin tur betyder lyssna.

Under mellankrigsåren startades licenstillverkning av den brittiska Austin 7, under märkesnamnet Dixi, och när BMW gick in som ägare blev således Dixin BMW:s allra första bil. En småbilsmodell som sades överbrygga gapet mellan motorcykel och bil.

En rad bilar av alla modeller, från BMW och Dixi, till EMW och Wartburg finns på museet. Här står en rostig Dixi modell R9 från 1912, som under många år rullade på en kaffeplantage i Uruguay innan den hittades av en bilhandlare på Nya Zeeland, som sålde den till museet.

Beck och kungen

Här finns rader av Wartburgmodeller, från de första på 1950-talet till de sista som rullade av bandet strax innan Berlinmuren stormades.

Den belgiske kungen Baudouin lär ha rattat en EMW på 1950-talet. I Sjöwall-Wahlöös bok Den vedervärdige mannen från Säffle kör kommissarie Martin Beck en EMW.

I museet exponeras också en rad olika motorcyklar som tillverkats i fabriken.

När fabriken stängde efter DDR:s kollaps dröjde det inte länge förrän Opel hade etablerat sig i Eisenach och sugit upp de yrkeskunniga bilarbetarna. Även BMW har senare öppnat fabrik i staden.

Mitt eget intresse fokuseras på en blekt grågrön IFA F9 av 1953 års modell. En exakt likadan som den i museets utställningshall stod under en rad år i farfar Fridolvs garage i Abbekås på den skånska sydkusten.

I Teknikens Värld nummer 4 av 1952 konstaterar tidningens legendariske testförare Bertil Björkman: ”IFA är ingen insmickrande bil, men en vagn man kör med stigande respekt och uppskattning.”

Per Erik Tell