Riksdag och regering har knutit Sverige allt närmare Nato och USA, utan någon egentlig debatt. Nu har de som förespråkar svenskt Nato-medlemskap startat en våg av propaganda med avsikten att få igenom det så kallade värdlandsavtalet, som ger Nato nästan obegränsad tillgång till svenskt territorium. På sikt är målet att Sverige skall gå med i Nato. Men det skulle bara öka spänningen i Östersjön. Ett närmare samarbete i USA ger ingen trygghet. En amerikansk general har öppet berättat om USA:s hänsynslösa och misslyckade krigspolitik. Frågan om Nato är ingen höger/vänsterfråga, utan handlar om möjligheten för Sverige att spela en fredsmäklande roll eller om vi skall delta i den tilltagande krigspropagandan, skriver Rune Lanestrand på veckans Brev från läsarna. Vad anser du? Kommentera nedan.
OLD
Kvällsstunden vecka 15
Sydtyrolen, där bergskedjan heter Dolomiterna, hör till de vackraste delarna av Europa. Det är också ett område som flera länder tampats om att få äga. Det har hört till Bayern, det har hört till Österrike. Och sedan andra världskrigets slut hör det till Italien. Men oavsett nationalitet föredrar 70 procent av områdets invånare att använda sig av det tyska språket i dagligt tal. Samtidigt finns det bofasta invånare, som till exempel de höga höjdernas murmeldjur (bilden), som inte bryr sig ett dugg om till vilken nation de hör. De har dessutom, med all sannolikhet, ett alldeles eget språk som de använder när de kommunicerar med varandra…
Om Sydtyrolen förr och nu kan du läsa i veckans Kvällsstunden.
Mer i veckans nummer
Affärsmän som stigit snabbt mot rikedomens höjder har vi många exempel på. Tyvärr har en del också ruinerat sig snabbt och fallit tungt. En av dessa olycksfåglar var bankiren Ernest Thiel. Vid sekelskiftet var han finansmannen på modet och räknades som en av Sveriges rikaste personer. För sina penningtillgångar köpte han mängder av högklassig nordisk konst och byggde sig en praktvilla på en klippa längst ute på Djurgården. Efter att Thiels finansimperium fallit 1924 köpte staten både villan och konsten. Detta är i dag Thielska galleriet.
[su_divider top=”no” size=”1″]
Drömmen om Elin är en vals av Carl Jularbo som får dragspelsvänner att le. Drömmen om Lenin var däremot inte mycket att le åt för de troskyldiga kommunister i norra Sverige som på 1930-talet emigrerade till Sovjetunionen i förhoppningen att de därmed skulle hamna i ett jämlikt lyckorike. Den verklighet som emigranterna mötes av blev allt annat än lycklig – i bästa fall fylld av fattigdom, umbäranden och vägglöss, i sämsta fall raserad av fängelsevistelser, deportationer och ond bråd död i Stalins förföljelsemaniska anda. Birger Sjungargård återberättar skakande Margareta Sarris budskap i boken ”Ryska kyssar”.
[su_divider top=”no” size=”1″]
Herrfotboll och damfotboll är etablerade begrepp i sportens värld. Men mixad fotboll där spelare av båda könen uppträder i samma lag är en betydligt mer udda företeelse. Dock har det förekommit, och i veckans nummer av Kvällsstunden berättar Lars Olefeldt om hur den av kvinnor dominerade arbetsplatsen Viggo AB i Helsingborg anmälde ett mixat lag till en koprserie i staden. I fyra år hade Korpen i Helsingborg till följd av detta en fungerade blandserie i fotboll. Men allt för många regeländringar i riktning bort från det gängse sättet att spela fotboll tog död på intresset.
[su_divider top=”no” size=”1″]
Höjd lön betyder inte allt
Nu verkar det som om till och med lärarna har fallit för pengarnas lockelse. Kan det vara sant att lärarna sällat sig till samma grupp som stafettläkare och – sjuksköterskor för att få mera pengar? Men lärarna blir inte bättre av att lönerna höjs eller att några av dem får betalt för att handleda sina kamrater. Däremot borde klasserna vara mindre, ingen lärare klarar att ha 30 elever i klassen. På lågstadiet borde det inte vara mer än 15 elever i klassen. Då först kan läraren inspirera barnen och även lära dem vad man inte bör göra i skolan, menar signaturen LB på veckans Brev från läsarna. Vad anser du? Kommentera gärna nedan.
Kvällsstunden vecka 14
Värmland är ett landskap som många svenskar – även icke värmlänningar – har positiva uppfattningar om. Från Värmland kommer några av vårt lands mest folkkära författare: sagoberätterskan Selma Lagerlöf, diktarna Gustaf Fröding och Nils Ferlin – med flera. Också landskapets konstnärer, med Lars Lerin och Karin Broos i spetsen, har satt Värmland på världskartan. Tillsammans har författarna och konstnärerna gjort Värmland till ett turistlandskap för kulturintresserade. Vill man som besökare i landskapet enbart ha det skönt under en stilla flottfärd på Sveriges längsta flod, Klaräven, så låter det sig också gärna göras. I denna veckas nummer av Kvällsstunden sätter vi Värmland i fokus.
Mer i veckans nummer
Kinesiskan Wu Jing blev blind redan vid tre års ålder, men det hindrade henne inte från att som ”vuxen ungdom” bli en framgångsrik sprinterlöpare med bland annat en sjätteplats i Paralympics på meritlistan. Numera bor hon i Stockholm och är en skicklig och internationellt efterfrågad flöjtist med en bred repertoar – trots att hon att inte kan läsa några noter. Just nu är hon delaktig i ett forskningsprojekt för att göra det möjligt för synskadade att spela i orkestrar. Med hjälp av kameror och elektronik ska dirigentens “slag” överföras som vibrationer i kroppen på den synskadade musikern.
Filmklippet nedan visar Wu Jing under en konsert på Musikaliska, Nybrokajen 11 i Stockholm, september 2013. Lyssna och njut!
[su_divider top=”no” size=”1″]
Den flygande holländaren är säkert världens mest kända spökskepp – trots att det bara är en legend. Mindre känt är spökskeppet Mary Celeste – trots att det har funnits i verkligheten. Den 1 december 1872 påträffades skeppet på Atlanten fritt drivande och alldeles folktomt men med all sin last, 1 701 tunnor med alkohol, i behåll. Exakt vad som hade hänt har aldrig blivit klarlagt, men det finns teorier som pekar åt ett visst håll…
Du läser den spännande historien om segelfartyget Mary Celeste i veckans nummer av Kvällsstunden.
[su_divider top=”no” size=”1″]
Izzy Young är folkmusikälskaren som såg till att en mycket ung Bob Dylan fick göra spelningar inför publik. Sedan gjorde han en ”omvänd” emigration – från USA till Sverige. Izzy blev nämligen djupt och livslångt förälskad i svensk folkmusik. I dag är han 88 år men driver fortfarande ett Folklore Center på Wollmar Yxkullsgatan i Stockholm. Bland folkmusikälskare i både Sverige och utomlands är han ett stort namn.
[su_divider top=”no” size=”1″]
Lagen måste gälla alla!
Enskilda personer har i åratal undanhållit miljonbelopp från beskattning genom att ha pengarna i länder med hård banksekretess. Nu har Sverige skrivit avtal med dessa länder, och tusentals personer riskerar att avslöjas och få stå med rumpan bar. Men Skatteverket har utfärdat ”amnesti” till dem som gör så kallad självrättelse. Det är häpnadsväckande och måste utredas.
Frågan är om alla är lika inför lagen. I så fall har åklagare och polis ett viktigt arbete framför sig. Här verkar allvarliga skattebrott ha begåtts under lång tid. Tidigare har Skatteverket visat stor nit i ärenden mot enskilda som varit mycket mindre bemedlade än dessa godsherrar och näringslivstoppar. Lagen måste omfatta alla medborgare. Om förtroendet för samhällets institutioner upphör så riskerar den rådande samhällsordningen att rämna, skriver Ronny Larsson i Kvistalånga på veckans Brev från läsarna.
Kvällsstunden vecka 13
Närmare himlen än i Nepal kan man inte komma här på jorden. Just i detta asiatiska land mellan Indien och Kina finns nämligen världens högsta bergstopp, Mount Everest, 8 848 meter över havet. För knappt ett år sedan drabbades Nepal av en svår jordbävningskatastrof. Nästan 2 600 människor omkom och drygt 14 000 människor skadades – plus att skakningarna satte igång laviner som krävde ytterligare ett 20-tal dödsoffer. Trots farorna är Nepal ett lockande turistmål även för gruppresenärer. De som vågar och vill får garanterat uppleva något utöver det vanliga. Kvällsstundens Bengt Helmerud berättar om landet där åsnor får stå för transporterna på många ställen.
Mer i veckans nummer
Efter en vinter då man nästan kunnat få för sig att skidåkning är ett sätt att förflytta sig som alla utom norrmän och norskor är nybörjare på, så finns det skäl att för stukade svenskar påminna om Pava Lars Nilsson Tuorda som tillsammans med Anders Pannasson Rossa skidade 46 mil på 57 timmar. Den unika bedriften utfördes i samband med A E Nordenskiölds Grönlandsexpedition 1883. Året därpå vann Pava Lars också historiens längsta skidlopp, det 22 mil långa Nordenskiöldsloppet, Jokkmokk-Kvikkjokk tur och retur, som den 10 april i år ska återuppstå efter 132 års uppehåll.
[su_divider top=”no” size=”3″]
Under de första åren var det lite si och så med hitpotentialen bland de låtar som vann de svenska uttagningarna till det som då hette Eurovisionsschlagerfestivalen, i dag Eurovision Song Contest. Men när Inger Berggren sjöng Åke Gerhards och Ulf Källqvists sprittande schlager Sol och vår 1962, då var svenska folket med på noterna. Den klassiskt skolade Inger Berggren, som också var en kompetent violinist, fick sedan flera hitlåtar under 1960-talet, bland andra Elisabeth serenade, innan hon sedermera övergick till ett mera “stabilt” yrke som musiklärare. I följande videoklipp ser vi Inger framföra Sveriges bidrag i 1962 års upplaga av Eurovision Song Contest:
[su_divider top=”no” size=”3″]
Ungefär vid samma tid som Inger Berggren slog igenom var Eric Forsgren (och hans fotograf Per-Åke Blidegård) svensk televisions ensamskildrare av vad som hände i norra Sverige och på Nordkalotten. Med vad som i dag skulle betraktas som mycket primitiva och otympliga utrustningar dokumenterade de båda en mycket omvälvande epok då vägar drogs fram där inga vägar tidigare fanns, då människor fick lämna gård och grund för att ge plats åt vattenkraftens fördämningar, då rymdforskningen kom till Esrange och Umeå fick sitt universitet.
[su_divider top=”no” size=”3″]
”Skat-trend” på TV
Varför har så gott som alla kvinnor som framträder i TV svarta kläder? Och inte bara där – vart man än ser så är framför allt kvinnor klädda i korpsvarta eller väldigt mörka kläder. Just nu med lite vitt inblandat – den så kallade ”skat-trenden” tycks vara högsta mode. Klädfärger brukar signalera något. Kanske finns något av solidaritetstanke i dagens utbredda klädsvärta. En kollektiv sorgklädsel, som breder ut sig även i heminredningen, skulle man kunna kalla det. Detta skriver en färgtörstande Bosse Ahlberg på veckans Brev från läsarna.
Vad tycker du? Kommentera nedan.
Kvällsstunden vecka 12
Om “julen varar ända fram till påska” som visan vill påbjuda så får vi väl denna vecka anse just den högtiden som definitivt avslutad? Och när påsken nu står för dörren så kan det väl passa bra med lite tips om vad vi kan ställa fram på påskbordet till helgen. Kvällsstundens matskribent Gunilla Gademan ger oss denna vecka lite tips på just detta. På bilden ovan ser vi en härlig potatisomelett med matjessill och till den serveras ett lika saftigt som gult påskbröd. Recepten på dessa båda läckerheter finner du i veckans tidning.
Mer i veckans nummer
För 100 år sedan var det inte något särskilt stillsamt påskfirande på Irland. Annandag påsk 1916 gjorde en grupp irländska rebeller uppror mot den engelska överhögheten. Deras mål var en självständig irländsk republik. 450 personer dödades och 2 600 skadades i striderna med den brittiska polisen och militären. Någon självständighet för de irländska republikanerna blev det inte då – däremot några år senare. Och Eamon de Valera, den ende av upprorsmännen som inte avrättades, blev sedermera republiken Eires president.
[su_divider top=”no” size=”1″]
Med hänsyn till att påsken är en av kristendomens viktigaste helger tar vi den här veckan också med er på en resa i aposteln Paulus fotspår. Under 20 år av sitt liv reste Paulus som missionär och grundade kristna församlingar längs Medelhavets nordliga kuster och ända till Rom. På veckans mittuppslag i Kvällsstunden får vi se hur det ser ut i dag på de platser som står omnämnda i de bibliska episteltexter som tillskrivs Paulus.
[su_divider top=”no” size=”1″]
En av de personer som betytt mest för fotografikonsten var – mördare. Han hette Eadwaerd Muybridge och lyckades efter många om och men att konstruera kameraslutare som klarade att exponera motiv på ner till två tusendelar av en sekund. Han gjorde experimenten i syfte att reda ut om hästar under galopp har alla hovarna i luften samtidigt. Mordet, som han erkände men blev friad för till följd av ”tillfälligt vansinne”, ändade livet på hans hustrus älskare…
[su_divider top=”no” size=”1″]
Glad påsk önskar vi på Kvällsstunden alla våra läsare!
Avstå Thailands-resan!
Thailand är en av världens värsta diktaturer. Militären gör om grundlagen så att folkvalda ledare inte kan utmana militären och hovet och motståndare hamnar inför militärdomstol. Precis som under Stalin. Ändå ökar antalet svenskar som reser dit. Vad lockar människor att åka till detta diktatoriska land, billig mat eller växelkursen? Vi svenskar brukar vara bra på att tala om solidaritet så länge det inte drabbar den egna plånboken. En som inte kan tänka sig att åka till Thailand, just på grund av att det är en diktatur, är Rune Jönsson som utvecklar sina argument på veckans Brev från Läsarna. Vad tycker du? Kommentera gärna nedan.
Kvällsstunden vecka 11
Talet 17 ifråga om datum signalerar fest, glam och nationell yra på många håll i världen. 17 maj är som alla vet en norsk klang- och jubelföreställning – i ungefärlig nivå med vasalopp och andra tävlingar där skidor förekommit denna vinter. Men den 17 mars – St. Patricks Day – är faktiskt en ännu större festdag. Främst på Irland, där Patrick är nationalhelgon, men också i en lång rad andra länder dit irländare har sökt sig genom sekler och decennier. Och som sig bör är det den gröna färgen som dominerar gatubilderna och festandet under den här dagen. Irland kallas ju, inte utan orsak, för den gröna ön. I det irländska klimatet, med sin milda fukt även vintertid, är gräset frodigt året runt.
Mer i veckans nummer
Signora Norén är ett skidlöparnamn som få i dag känner till. Men det är i själva verket namnet på en av längdskidåkningens kvinnliga pionjärer. Som 16-åring tog Signora en lagseger på 10 kilometer i SM 1921. Två år senare blev hon för första gången individuell SM-guldmedaljör på samma distans. Hennes karriär blev dock ganska kort. Hon slutade att tävla av religiösa skäl och blev i stället pastorsfru inom Pingströrelsen. Signora Norén läser du om i veckans nummer under vinjetten Sportprofilen.
[su_divider top=”no” size=”1″]
I förra numret av Kvällsstunden berättade vi om författarinnan Mary Shelley, som skapade Frankensteins monster. I denna vecka trampar vi vidare på det skräckfyllda spåret med en artikel om irländaren Bram Stoker, som i romanform gav liv åt en annan otäcking, nämligen vampyren Dracula. I bokform gjorde inte den blodtörstige greven i Transsylvanien någon större lycka, men när han senare hamnade på vita duken var framgången given.
[su_divider top=”no” size=”1″]
Farlig i verkliga livet var i början av 1900-talet den Londonbaserade amerikanske läkaren Hawley Harwy Crippen. Han mördade nämligen sin hustru och grävde ner henne i det egna husets kolkällare. Genom att utnyttja telegrafens kommunikationsmöjligheter lyckades den brittiska polisen gripa honom innan han hann sätta sig i säkerhet i Kanada. Det var första gången i historien som just telegrafen användes i ett kriminalfall.
[su_divider top=”no” size=”1″]