Blavatsky

Att redogöra för Helena Petrovna Blavatskys liv är inte helt lätt. Mycket av det hon själv berättat om sitt liv är motsägelsefullt och svårt att belägga och få av hennes texter skrivna före 1873 har bevarats. Vad man dock vet är att hon föddes som Helena von Hahn den 12 augusti 1831 i Jekaterinoslav i Ryssland, nuvarande Dnipro i Ukraina. 

Hennes far, Peter von Hahn, var general och Helena växte upp vid olika garnisonsorter i landet. Enligt släktingar umgicks hon ofta med barn ur de lägre klasserna och hon ägnade sig gärna åt så kallade practical jokes. 

Men hon var också mycket intresserad av att läsa och redan tidigt var hon en berättare av rang, som kunde trollbinda alla med sina historier.

När Helena var 17 år giftes hon bort med greven och militären Nikifor Blavatsky, som var mer än dubbelt så gammal som hon själv. Äktenskapet blev lika olyckligt som kort och bara tre månader efter bröllopet flydde Helena från sin make. Därefter ägnade hon många år att resa runt i Europa, Asien, Afrika och Amerika. Hon ska ha bott en tid i Paris, där hon tjänstgjorde som medium åt en magnetisör, och därefter levt i London och Amerika. 

På en av sina resor stötte hon, enligt egen utsago, på en grupp spiritister som sände henne till Tibet, där hon gick i lära hos visa män som hjälpte henne att utveckla en djupare förståelse för religion, filosofi och vetenskap. 

Fiktiva resor?

Det var i varje fall vad hon själv hävdade men både samtida kritiker och moderna historiker har hävdat att många av resorna, kanske rentav alla, var helt fiktiva och att hon i själva verket tillbringade den perioden i Europa. 

Från åren 1863–1868 finns det ingen dokumentation alls om Helena Blavatskys förehavanden. Själv uppgav hon att hon bland annat hade deltagit i italienska frihetskriget under Garibaldi men det finns det heller inga belägg för. 

I början av 1870-talet dök hon dock upp i olika spiritistiska sammanhang och 1873 reste hon till USA där hon träffade militären och frimuraren Henry Steel Olcott och blev snabbt uppmärksammad som ett medium. Hennes anhängare såg henne som en sierska av rang medan hennes kritiker kallade henne för en charlatan. 

200 cigaretter om dagen

Helena Blavatsky och Henry Steel Olcott flyttade ihop men trots att de levde och arbetade tillsammans lär de inte ha haft något kärleksförhållande. För omvärlden tedde sig deras relation också märklig eftersom den vände på tidens stränga könsroller. Olcott var den som skötte hem och matlagning och som assisterade sin sambo i arbetet. 

Madame Blavatsky själv hade föga intresse av hur det såg ut omkring henne – ej heller, enligt bekanta, hur hon själv såg ut. Hon åt kopiösa mängder mat och rökte runt 200 cigaretter om dagen och hon rörde sig sällan mer än nödvändigt. 

Isis Unveiled

1875 grundade hon, tillsammans med Olcott och ockultisten William Quan Judge, Teosofiska Samfundet. 

Två år efter grundandet av samfundet publicerade Helena Blavatsky boken Isis Unveiled, där hon definierade sin teosofiska livsåskådning. Hon beskrev rörelsen som syntesen av vetenskap, religion och filosofi, och förkunnade att den återupplivade en ”uråldrig visdom” som låg till grund för alla världens religioner. 

1880 flyttade hon och Olcott till Indien, där de inledde ett filosofiskt samarbete med den hinduiska reformrörelsen Arya Samaj. Både hon och Olcott konverterade dessutom till buddhismen.

1888 gav Helena Blavatsky ut sitt huvudverk, The Secret Doctrine (den hemliga läran) som snabbt blev teosofernas viktigaste skrift. Men omdömena om henne var vitt skiftande. Hon betraktades av många samtida spiritister som en bedragare och den brittiske författaren Arthur Lillie kunde påvisa att många av hennes texter var plagierade från äldre filosofiska verk. 

Försämrad hälsa

Trots de delade meningarna om Helena Blavatsky fick teosofin allt fler anhängare. Mot slutet av 1880-talet hade det öppnat hela 121 loger runt om i världen, varav drygt 100 i Indien, Burma och Ceylon. Vid det laget hade emellertid Madame Blavatskys hälsa blivit allt sämre och hon lämnade Indien och flyttade till Europa, först Belgien och senare London. I London grundade hon en tidskrift, med det kontroversiella namnet Lucifer, i vilken hon avsåg att föra filosofiska diskussioner. 

Men vintern 1890, då England drabbats av en svår influensaepidemi, insjuknade hon i viruset. Hon var sängliggande en lång tid och den 8 maj 1891 somnade hon in, 59 år gammal. Hennes kropp kremerades några dagar senare och på hennes egen begäran delades askan mellan olika – för henne betydelsefulla – platser i London, New York och Indien. 

Idag är den teosofiska rörelsen uppdelad i flera grupper. De fyra största samfunden är Teosofiska samfundet Adyar, Teosofiska samfundet Point Loma – Blavatsky House The Hague, United Lodge of Theosophists samt Teosofiska samfundet Pasadena. 

De teosofiska idéerna har haft ett stort inflytande på många andra esoteriska rörelser och filosofier, som antroposofin och inte minst New Age.

Bitte Melin